God Jul

Välkommen till verkligheten

– Vi vill inte åka runt och vara oförsäkrade. Att vi ska åka runt och täcka skott och sedan riskera att förlora en massa pengar känns helt fel.

När Malmö Redhaws vill ändra ersättningarna vid skada rör det upp känslor hos spelarna. Klubben vill anpassa sjukersättningarna till de gängse normerna på arbetsmarknaden. Ovanstående uttalande är som tur är anonymt. Själva uttalandet bekräftar en del fördomar om girighet, dumhet och lite annat om hockeyspelare.
Sen att det verkar lite märkligt att klubben tar upp detta nu, dels borde man tänkt på det i samband med nytecknadet av kontrakt, dels vid omförhandlingar. Sportchefen tar nog lite väl lätt på de kommande förhandlingarna:

– Vi kommer att komma överens om det här. Det är ingen stor grej, säger Larsson.

Det bli nog lite problem i alla fall!

Sen kan man inte låta bli att reflektera över om spelarena inte ändå åkt runt och tänkt på försäkringsfrågan i vissa matcher …….

SDS

Malmö FF - test av demokratin

Kommer den tidigare (?) arbetarklubben Malmö FF att genomföra en demokratisk revolution? Många är de klubbars supportrar som pratar om att man vill ha bort de styrande i klubben. Men det är få som lyckas att ens få sin sak prövad vid föreningens årsmöte.

Nu verkar det finns något som heter Framtidsgruppen som agerat alternativ valberedning och verkar ha plockat fram alternativ, åtminstone till den sittande ordföranden Bengt Madsen.

Malmö FF, som under många år hade en tradition av oerhört starka ordförande i Eric Persson och Hans Cavalli-Björkman, har under Madsens ledning haft en annan typ av ordförande. Något som inte gett samma glänsande resultat som hans två föregångare. Ledarstilen parad med olika personbesättningar runt honom har inte gått hem i supporterleden. Förvisso var SM-guldet en fjäder i hatten, men denna framgång har inte lyckats att sportsligt upprepas. Den ekonomiska framgången kan ingen ifrågasätta men det räcker inte för de tålmodiga fansen.

Runt MFF finns det många olika typer av supportrar. Denna variation kanske kan bli en nyckel till en förändring av ledningen i klubben. I många andra klubbar där missnöjet grott har det ofta varit mer segmenterat.

Vem som ska (?) bli motkandidaten till Madsen är svårt att förutse men förmodligen blir det inte någon “okänd”. Ska det bli någon som lyckas måste det vara någon som är tillräckligt känd i supporterkretsar. Något annat tror jag är otänkbart.

Jag är inte mycket för cuper på årsmöten, det sår bara split i organisationen. Det är därför bra att man är öppen med det pågående arbetet. OM det nu lyckas Framtidsgruppen att samla stöd för en motkandidat hoppas jag Bengt Madsen noggrant värderar sina odds i en eventuell votering. Det vore tragiskt om en lång karriär skulle sluta i en förlorad votering!

SDS

(edit 2009-12-22)

Något för Fotbollsgalan

Enligt SvT:s text-TV 2009-12-21

  FOTBOLL LA Galaxys Landon Donovan     
  har utsetts till årets manliga spelare
  av det amerikanska fotbollsförbundet.

hrmmmmm?

Hallå – vakna!

Om man ska bygga en konstgräsplan för 4 miljoner kan man väl se till att den får mått (105x65 m) som gör att den kan användas högre än i division 4?!!
Att Skåneidrotten, som inte kan lämna bidrag till annat än barn och ungdomar, inte har någon synpunkt på storleken kan jag förstå. Men att kommunen plöjer ner sina miljoner i en anläggning som inte håller “förbundsmått” är obegripligt. Merkostnaden kan inte ha varit avskräckande. Även om man i dag inte ser planen som en matchplan för A-laget är konstgräset en investering som skulle kunna användas i seriespel på högre nivå. Om man bara tänkt så långt ….
(edit 2009-12-22 20:35)

YA SkD

Fattigdomsbevis?

Är det så att svensk friidrott lider av baksmällan efter de senaste gyllene åren?

När man läser att Linus Thörnblad utsetts till årets friidrottare 2009 känns det för mig så. En femteplats i VM låter kanske bra, men når man det på ett resultat som är 9 centimeter efter segrarens 2,32 känns det inte lika imponerande. 2,23 var det inte det som Stefan Holm saxade över? (OBS ironi)

Det kan väl inte vara så att utmärkelsen är ett desperat försök av friidrottsförbundet att hålla kav intresset hos Thörnblad, i hopp om att någon gång ska bli tillräckligt stabil för att kallas stjärna.
För nog tusan borde det finns någon i svensk friidrott som gjort en bättre prestation. Kanske i mjölkkannan ….?

SDS  SkD HD

Regeringen och idrottsevenemang

Sverige och Norge har ju lämnat in en gemensam ansökan om att arrangera fotbolls-EM 2016. Av UEFA bedöms ansökan så bra att den är bland de 4 som krigar om arrangemanget in i det sista.

Men som det nu syns i media kommer Sverige och Norge inte att fullfölja ansökan. Regeringarna i de båda länderna ställer inte upp med nödvändiga bidrag.

Svenska FF:s tillträdande generalsekreterare Mikael Santoft några kommentarer till hur han (och förmodligen Svenska FF) ser på saken

• Svenska FF tog sin utgångspunkt i den nuvarande regeringens regeringsförklaring när man initierade ansökningsprocessen. I regeringsförklaringen uttalade regeringen bland annat vikten av att få stora evenemang till landet. Fotbolls-EM är ett av de 5 största arrangemangen i världen.
• Det stöd från staten som behövdes var ett kommunalt anläggningsstöd på 3 miljarder kronor som skulle användas för att rusta upp de arenor som skulle användas.
  Arrangemanget beräknades ge skatteintäkter på 6 miljarder kronor.
  Svensk fotboll sökte inget stöd.
• En norsk (bristfällig) konsultrapport blev det som slutligen sköt de statliga stöden i sank.
• Om regeringen säger nej till lönsamma arrangemang som fotbolls-EM, vilka arrangemang ska man då säga ja till att stödja?

Sen kan man undra om man gjort allt inför ansökan. Enligt en uppgift kontaktades inte svensk turistnäring förrän i oktober 2009. Det hade kanske inte blivit avgörande men det hade stärkt ansökan om denna hade verifierat vilken ekonomiskt möjlighet arrangemanget hade gett.

Valet 2010

Jag skrev ju ett inlägg om att RF börjat föra fram synpunkter inför valet 2010.

I samband med det hade jag en lite undersökning på bloggen. Röstantalet speglade valdeltagandet i senaste EU-valet, dvs alldeles för få (10 st). Självklart kan man inte dra några som helst slutsatser av resultatet men det är ändå intressant att 8 st kan tänka sig att välja parti efter hur dessa ställer sig i idrottsfrågor.

Det visar ändå att idrotten betyder en hel del politiskt för många. Idrotten måste därför på olika sätt engageras sig på den politiska arenan. Inte i första hand påverka folk att rösta på ett speciellt parti utan att synliggöra de politiska partiernas ställning i våra frågor. Målet måste vara att våra frågor ska vara en del av helheten när individen ska ta ställning inför valurnan.

Så upp på barrikaderna! Ställ frågor till de lokala makthavarna om hur de tänker lösa de frågor som påverka oss. Visa på vikten av ideell föreningsverksamhet. Redovisa att varje satsad krona på förebyggande verksamhet mångfaldigas i “andra ändan”. Vi kan om vi vill!

Pengar till idrotten

Regeringens ekonomiska stöd till idrotten för 2010 har nu presenterats.

1.2 miljarder är det belopp som ska kanaliseras genom bland annat RF. Att det mesta kommer att följa väl definierade regler är ju klart, men det ska ändå bli intressant om idrotten kan hitta några nya områden att satsa på.

RF är ju inte kända för sin kreativitet och idérikedom, men hoppet är ju det sista som överger människan. RF:s ny GS kanske kan sätta sin prägel på “det fria kapitalet”.

Det är en förhoppning att långsiktighet är en viktig parameter för nya satsningar. Ett hoppande och duttande har annars varit kännetecknande genom åren. Under fredagen (18/12) ska ett mera detaljerat innehåll presenteras.

Föreningspresentation – IFK MALMÖ

Under rubriken “Föreningspresentation” kommer jag med jämna mellanrum presentera olika föreningar och förbund. Först ut är IFK Malmö. Faktiskt den klubb som jag först blev medlem i och där jag var aktiv fotbollsspelare till och med junioråldern. Uppgifterna är lämnade av IFK Malmö.

När bildades klubben?
Huvudföreningen 1899.

Vilka idrotter sysslar föreningen
med idag?
I dag finns fyra IFK Malmöföreningar, idrottsligt och ekonomiskt skilda från varandra, fotboll från 1903, bandy från 1907 till slutet av 1950-talet med nystart 2003 som Skånes enda klubb, från 1926 bowling, från 1929 handboll (för herrar 1933). Handbollen har nu endast ungdomsverksamhet.
I fotboll har IFK spelat 13 säsonger i allsvenskan, som bäst tvåa 1960, och har 48 säsonger i näst högsta serien. Kvartsfinal i Europacupen 1961. I damfotboll har IFK tre säsonger i allsvenskan.
I handboll spelade IFK 20 säsonger i allsvenskan/elitserien, serieseger 1973-74.
I bandy dominerade IFK i Skåne under långa perioder.
I bowling blev IFK tvåa i högsta serien 1950.

Har man haft andra idrotter i föreningen?
Friidrott fram till 1956. IFK var Sveriges bästa klubb vid SM 1931 och 1932 och vann totalt 41 SM-guld. IFK-are har erövrat två OS-brons och ett EM-silver.
Ishockey från 1929 till 1965, flerfaldiga skånska mästare.
Brottning med en VM- och EM-medaljör.
Skidåkning, Landhockey och Orientering.

Hur många medlemmar har föreningen idag?
275

Vad är det mest positiva som hänt föreningen det senaste året?
“Skilsmässan” från Malmö FF innebar att klubbkänslan stärktes och att insikten om att bygga upp en större, stabilare organisation blev uppenbar för medlemmarna och styrelsen.

Vilken är föreningens största utmaning idag?
Att få ordning på ekonomin samtidigt som man bygger upp en större, fungerande ungdomsverksamhet. Att öka medlemsantalet till minst det dubbla.

Vilka är de tre största önskemålen det kommande året?
Att A-laget tar steget upp i division 2, att den nystartande fotbollsskolan växer och att klubben kan utbilda/engagera ytterligare ledare så att man kan få två lag till i seriespel under året.

Hur ser förutsättningarna ut om 10 år för föreningen?
Kan den nya optimismen och de nya idéerna bära de närmaste fem åren, skall IFK inom tio år åter spela i Superettan och ha en bred ungdomssektion med ett 20-tal ungdomslag.

Något annat Du vill berätta om föreningen?
IFK Malmös styrka är dess framgångsrika historia men den är samtidigt det tunga oket, som man 2010 måste ta bort från axlarna för att utvecklas positivt.

Föreningens hemsida?
www.ifkmalmo.com

Uppgiftslämnare
Lars Holmberg, ordförande

------------------------------------------

Vill Din förening eller Ditt förbund bli presenterade? Klicka här.

Så här ska Du rösta

Så har Riksidrottsförbundet (RF) börjat lyfta fram (vissa av) idrottens krav till allmänt beskådande under rubriken Idrottsvalet 2010.

Jag har länge propagerat för att idrotten måste agera kraftfullare på den politiska arenan. Eftersom RF tidigare inte publikt tydligt formulerat sig på detta sätt är det en ny och välkommen markering.

Vad man ändå måste fundera kring är – hur långt är RF beredda att gå i sin önskan att företräda idrottens medlemmar på olika nivåer? Kommer man att uppmana idrottens röstberättigade att rösta på det parti/block som ställer upp på RF:s krav? Eller kommer man att tydliggöra vad partierna står för i de aktuella frågorna och sedan be väljarna att efter eget gottfinnande värdera svaren gentemot andra intresseområden?

Det är naturligtvis en intressant balansgång som jag tycker kan bli riktigt spännande. Jag tycker det är viktigt att de politiska företrädarna är medvetna om idrottens krav. Däremot är jag pessimistisk när det gäller hur politikerna värdera vår verksamhet i jämförelse med andra verksamheter.

På riksplanet kanske man kan utverka viss påverkan. På det lokala planet tro jag det generellt är betydligt svårare. Men det innebär inte att vi ska låta bli att försöka!

Kan ett partis inställning i idrottsfrågor avgöra om Du kommer att rösta på partiet? Svara gärna på den lilla undersökningen uppe till höger på bloggen.

Idrotten tillhör inte det seriösa samhället

I dagen Sydsvenska kan man läsa ett uttalande av Karin Book, filosofie doktor i kulturgeografi att idrotten inte tillhör det seriösa samhället!

– Det blir lite problematiskt med idrotten för det faller mellan stolarna. Formas stödjer miljöinriktade projekt, men ofta med fokus på natur och samhällsplanering. Idrotten har inte riktigt blivit en accepterad del av det seriösa samhället ännu, säger Karin Book.

Till råga på allt forskar hon också i idrotts- och fritidsvetenskap! Book kvider över att hon inte kunnat få några forskningspengar för att forska i “hållbar idrott”.

Även om ämnet i sig är angeläget och relevant samt att hon relaterar till professor Bo Carlsson på Malmö Högskola, får man hoppas att Book aldrig får några pengar. De organisationer som vägrat henne bidrag har däremot visat på stor kunskap och stigit i min aktning.

Internetgenerationen tvingar idrotten till nytänk

Idrotten måste erbjuda verksamhet, service och tillgänglighet i toppklass.

Dagens unga vuxna är digitala infödingar som inte känner till en värld utan mobiltelefoner eller internet. Deras värderingar och aktivitetsbeteenden skiljer sig en hel del från tidigare generationer, något som är viktigt att ta med i beräkningen när man hanterar sina medlemmar.

Makt via nätet
Mängder av förbund och föreningar diskuteras och bedöms i dag på nätet. Detta sker i media, bloggar, diskussionsforum och sociala nätverk. Den här informationen är långt viktigare än idrottens egen marknadskommunikation när unga ska fatta ett beslut om sin idrottsliga ”trohet”..

- Vi ser en enorm förskjutning av makt till kunderna. Envägskommunikation fungerar inte längre. Jag tror att företagen måste erbjuda service och tillgänglighet i toppklass för att möta den här nya balansen, säger Telias privatkundchef Ulrika Steg.

Krav på snabba svar
Vad händer exempelvis när unga personer i den s.k. messenger-generationen ska välja idrott/förening? De föredrar direkt, textbaserad tvåvägskommunikation i form av sms och chatt. Att använda e-post är mer en nödlösning, eftersom de upplever att dialogen blir alldeles för långsam.

- Det är en utmaning att ge rätt service till den här gruppen. Dessa personer har höga krav på svarstider, eftersom de är mer eller mindre online all vaken tid, konstaterar Ulrika Steg.

Testa nya former av service
Det handlar mycket om att förena tekniken med beteende och mognadsgrad. I en webbshop finns det exempelvis möjlighet att automatiskt upptäcka kunder som av olika skäl stoppar upp i köpprocessen. Då skulle man kunna erbjuda utökad betjäning genom att inleda en dialog på kundens skärm.

Tänk er exempelvis öppningsrepliken "Hej! Vill du ha hjälp?"

Skulle en sådan tjänst upplevas som bra service? Enligt Ulrika Steg kan det bero på vilken generation kunden tillhör.

- Men jag tror definitivt att de unga vuxna, med en ny och ständigt uppkopplad kultur, skulle vara mer benägna att ta emot assistans på det här sättet. Kanske även tycka att det är självklart. Bästa sättet är att prova och se vad som fungerar.

Hur skulle vi inom idrotten kunna hitta vårt förhållningssätt till detta sätta att kommunicera?

Rensa i köttdisken
Ulrika Steg berättar också om ett norskt charkuteriföretag som uppmuntrar sina anställda att alltid gå förbi charkdisken när de besöker en butik. Där ser de över och fixar med företagets produkter så att dessa exponeras på ett attraktivt sätt.

Inom idrotten har vi säkert många personer som skulle kunna "städa i den digitala köttdisken". De kan vara ute på nätet och kommentera i de bloggar och sociala nätverk där de upptäcker att era produkter och tjänster diskuteras.

Men det finns en del frågetecken kring detta arbetssätt. Hur ska vi hinna med att tillhanda denna service med de knappa resurser vi har till förfogande idag. Men frågan är om vi har råd att låta bli? Vi måste hitta vår väg att fånga upp och behålla de kommande generationerna. Annars gör någon annan det!

Sammanfattningsvis trycker Ulrika på det som gäller för alla typer av kontakter oavsett målgrupp och kanal.

- Man tjänar alltid på att vara lite extra tillmötesgående, extra förstående och lite extra snäll.

(Inlägget är en bearbetning av en artikel i Telias digitala nyhetsbrev)

Bandy – något att ta efter?

Har bandyn tagit det steg som många idrotter vill ta men inte vågar – att kombinera bredd och elit?

För hur kan man annars förklara resultat i en elitserie som

Broberg        - Katrineholm      11-1 
Edsbyn         - Kungälv          14-2 
Vänersborg     - Sandviken        0-11
(från 2009-12-01)

Sverige må vara världsmästare i bandy, men det kan väl inte vara ett bra sätt att utveckla bandyn med matcher som slutar 22-2, 16-2, förutom de ovan nämnda?
Hur länge blir det intressant för publik, media och sponsorer när kampen och spänningen uteblir? Jag tycker att bandyn får hålla på med vad dom vill, men sluta för guds skull att visa det i TV eller rikstäckande media. När bandyn visar på förtroende och respekt för sin publik är de välkomna tillbaka.

Är idrotten självgod?

Hur väl står sig föreningars och förbunds verksamhet gentemot företag och det offentliga? Självgodheten inom idrotten är stor så jag tror inte det är många som egentligen vet. Ledning, anställda och verksamma inom idrotten tror sig var och en många gångar har lösningen på sina och andras problem. Utan att egentligen ha koll på hur andra löst motsvarande problem eller organiserat sin verksamhet.

För visso finns det många andra organisationer som lever i samma förhoppning att deras verksamhet är unik och välfungerande. Men framgångsrika organisationer gör ofta jämförelser, benchmarking, med andra organisationer.

Syftet är inte att kopiera och ta efter utan att lära, lyssna och inspireras av vad andra gör. Lösningen på vårt problem kan finnas hos någon annan. Och då nödvändigtvis inte hos någon annan idrottsorganisation.

Möten med andra verksamheter kan mynna ut i bestående förändringar i arbetsrutiner eller synsätt. Idrotten är generellt en väldigt sluten och begränsad värld när det gäller perspektiv. Det gäller att öppna dörrar och tänja på invanda gränser om man vill utvecklas. Bra benchmarking kan leda till bättre processer och rutiner, göra ledning, anställda och verksamma uppmärksamma på den egna verksamhetens möjligheter och brister, samt skapa en förbättringskultur med stor delaktighet.

I benchmarkingens idé ligger både att se, lyssna och lära men också att dela med sig till dem som man jämför sig med. För oavsett vad man tycker om sin egen “värld” så finns saker för andra att lära.

Intresserad?

IdrottOnline - enkätsvar

I samband med mitt senaste inlägg om IdrottOnline där en föreningsledare beskrev deras erfarenheter av hemsideverktyget IdrottOnline öppnade jag en liten undersökning där bloggläsare kunde svara vad de tyckte om IdrottOnline.

Frågan som ställdes var “Vad anser Du om IdrottOnline?”. Svarsresultatet blev följande:

Fungerar hur bra som helst	31%
OK, men krångligt	26%
Onödigt elände	36%
Ingen aning	5%

   
 

 

Förvisso var det bara 19 st som svarade men att så många tyckte det var krångligt eller direkt onödigt var ända överraskande.

De dåliga siffrorna tror jag mer är ett utslag på det ointresse för digitalisering som råder i idrottsrörelsen. Föreningsrepresentanterna vill hellre syssla med den praktiska idrotten än mer påtvingade redovisningsmetoder via påtvingade hemsidor. Med tanke på att det endast går att redovisa LOK-stödet på detta sätt finns det inget val för bidragsberättigade föreningar. I den bästa av värdar hade problematiken kunnat lösas så att fler hade varit nöjda.

Öppenheten – en nödvändighet

I en aldrig stillasittande värld är öppenhet och informationsdelning det bästa sättet att skapa delaktighet och förståelse. Detta gäller i alla typer av organisationer och relationer.

I den ideella världen blir det ännu viktigare. Där engagemang och välvilja är bärande pelare måste involverade personer känna ömsesidighet och förtroende. När förändringens vindar blåser, vilket det gör hela tiden, måste man känna förtroende. Delaktighet kommuniceras ständig i mötena mellan utbildare och organisationer och dess medlemmar. Skälen till detta är just att alla som är verksamma inom samma “väggar” ska känna att man delar en gemensam värld. Att världen runt omkring förändras kan man leva med och förstå, men man förstår inte att den inre/egna världen inte ser lika dan ut för “husets” invånare. Förvirring, otrygghet och frustration blir en vardag som till sist inte går att hantera.

Ambitionen att ska gemensamma framgångar blir stark om man vet att styrelsen och ledningen delar med sig av sin oro, sina tankar och visioner på ett klart och tydligt sätt. Kraften i gemensamma och tydliga mål och riktlinjer ska inte underskattas.

Därför måste man ta sig tid att skapa förståelse i föreningen/organisationen. Och det tar sin tid. Men den tiden är väl använd. Öppenhetens hjärta kallas förtroende. Finns inte detta är risken stor att patienten till sist förtvinar.

IdrottOnline – något att ha?

Alla idrottsföreningar med LOK-stödsberättigad verksamhet har (förhoppningsvis) aktiverat sin IdrottOnline-sida. Annars gick man miste om våren LOK-stödbidrag (från staten vill säga). Den redovisningen gick enligt uppgift förhållandevis bra.
Genom aktiveringen fick föreningarna också tillgång till möjligheten att kunna skapa en ny hemsida för föreningen utan “kostnad”. Kostnaden består i den tid man själv skall lägga på att layouta och fylla hemsidan med innehåll.

Att alla inte upplever det som positivt fick jag ett e-postmeddelande om för en tid sedan. Nedan ser Du hur en förening upplevt situationen och hur det utvecklats sig fram tills idag. Hör gärna av Dig om du har liknande problem eller om du är nöjd med produkten. Känner Du inte för att skriva kan Du kanske bara svara på den enkla “undersökningen” uppe till höger på sidan.

22 oktober 2009

Hej

Kan du inte ta upp IdrottOnLine. Vi har försökt att få hemsidan att fungera mer än ett halvt år. Vi är flera som har försökt och vi jobbar alla med datorer MEN vi klarar helt enkelt inte av IdrottOnLine. Det kan inte bara vara XXXXX XX som har problem.

MVH
NN
ordförande XXXXX XX

22 oktober 2009

Hej NN

Tack för ditt tips. Kan Du ge mig lite exempel på vad som inte fungerat. Har hört det ifrån fler och kan skriva om det.

Håller lite utbildningar i det och har därför en del info i frågan. Tacksam för föreningserfarenheter.

Mvh/Olle

25 oktober 2009

Hej

Ja, gärna.

Det står okänt år när vår förening bildades. Jag kan inte ändra det och när jag mailat till RF så gör de inte ändringen.

Vi har ändrat våra sektioner. Fotbollen har bildat egen förening och och boule har tillkommit. Jag kan inte ändra utan skriver. Svaret är att det är fotbollsförbundet som ska meddela ändringen. Jag visste inte att de var med på vårt årsmöte där vi antog ändringen av stadgar!!! Inga ändringar har gjorts alltså. Det känns inte så meningsfullt att ha så uppenbara fel på hemsidan.

Jag har lyckats stoppa in stadgar (PDF), program (PDF) och bilder på mellanstationen. Men sen förstår jag inte hur jag ska få ut det på hemsidan.

Jag har skrivit texter under nyheter m m och det kommer in som löpande text. Jag vill ha nya stycken m m så att det blir lättläst men det går inte. Jag har försökt ta bort gamla texter och helt plötsligt poppar de upp igen.

Boxarna går inte att göra som jag vill. De godtar inte vilken text som helst.

RF går in med information som jag vill ha bort men kan inte det. Kopplingarna till nyheter är okey och t o m bra men det andra vill jag styra över.

Jag begriper inte hur RF kan göra en gemensam hemsida som är så omöjlig att sköta.

Jag har skrivit om att jag inte förstår, jag har skrivit om att vi behöver utbildning men jag får inte ens svar på mina mail.

IdrottOnLine är en tidstjuv av allra värsta sort. Hade det varit ett företag som försökt att pracka på mig en sådan produkt hade jag bett dem flyga och fara. Men vi måste vara med för att få bidrag. Snacka om monopolfasoner.

MVH
NN

26 oktober 2009

Jag skickar synpunkterna till RF och får svar samma dag.

Hej Olle,

Tack för att jag fått tillfälle att ta del av de kommentarer som NN skickat dig.

Jag blir givetvis väldigt ledsen att höra att NN inte verkar ha fått den hjälp NN så innerligt verkar behöva för att få igång föreningens IdrottOnline-sida. Nu vet jag inte exakt vilken förening NN tillhör så att jag kan ta direktkontakt och lotsa vidare så att NN får hjälp men rent generellt så försöker vi givetvis på alla tänkbara sätt ge samtliga föreningar hjälp så snabbt som möjligt. Om du Olle vill, får du gärna be NN ta kontakt med mig direkt så ska jag göra allt jag kan så att vi rätar ut alla frågetecken, NN ska inte behöva ha det så krångligt som det låter när jag läser NN’s rader. Jag hoppas och tror att det med rätt utbildning och vägledning snabbt ska ordna till sig. De problem NN nämner lär NN sig nämligen att hantera på en kort grundutbildning (se nedan). NN nämner också monopolfasoner vilket inte alls känns bra. Ingen förening är tvingad att använda IdrottOnline för sin hemsida utan väljer givetvis själva. Däremot måste de föreningar som önskar söka LOK-stöd använda IdrottOnline för det ändamålet. I dagsläget innebär det att föreningen aktiverar IdrottOnline för att därefter två gånger per år logga in och registrera samt skicka in sin LOK-stödsansökan, det är allt.

Många föreningar hör av sig till oss med många lovord om hur enkelt det är att arbeta med IdrottOnline och berättar hur nöjda de är nu sedan de väl kommit igång med det nya verktyget. IdrottOnline bygger på EpiServer som är en väl känd och av många använd webbhanterare, det är inte några krångligheter med det. Men självklart är det en tröskel innan man väl är där, så är det alltid när man byter från vana rutiner till nya. Givetvis finns det också föreningar som kör fast ibland och därför finns många sätt att få hjälp, här några exempel:

• http://www.idrottonline.se - denna webbsida vänder sig till alla föreningar som använder IdrottOnline. Via Support Online (nås via förstasidan) får besökaren hjälp direkt. Hjälpen är strukturerad så att besökaren väljer den roll som passar bäst (t ex administratör eller redaktör) och får sedan hjälp vidare.
• Manualer - nås också via www.idrottonline.se. Där beskrivs steg för steg alla moment tillsammans med tydliga skärmdumpar. Vi uppdaterar manualerna löpande för att de ska följa de uppdateringar vi gör av systemet. Det betyder att vi t ex denna vecka kommer att lägga ut nya versioner av flera manualer efter den driftsättning som sker i morgon, tisdag.
• Frågor och svar - även dessa finns och uppdateras löpande på www.idrottonline.se.
• Utbildning - i varje distrikt anordnas utbildningar i SISU Idrottsutbildarnas regi, både grundutbildning i IdrottOnline och mer specifika (t ex LOK-tödsutbildning). Med en grundutbildning på ca tre timmar i bagaget brukar det inte vara något problem att sedan jobba vidare med sin föreningssida. Allt eftersom behov sedan uppstår bygger man lätt på med t ex LOK-stödsutbildning eller kanske en genomgång av medlemsregister.
• Distriktsutbildarna - i varje SISU-distrikt finns minst en men oftast fler SISU-utbildare som också har möjlighet att hjälpa föreningar som inte riktigt får sin IdrottOnline-sida att fungera.
• Nyhetsbrev - skickas till alla föreningsadministratörer av IdrottOnline ca en gång per månad och ger information om det senaste, vad nya uppdateringar innebär osv.
• Idrottssupport - vi har på Riksidrottsförbundet ett gäng kunniga personer som besvarar frågor och löser problem både via telefon och mejl, såväl dagtid som kvällar och helger. 

Slutligen Olle - du är självklart  välkommen med frågor och funderingar kring IdrottOnline till mig. Kanske är jag alla gånger inte rätt person att ge dig svar men jag kan alltid se till att du hamnar rätt ifall det skulle bli aktuellt.

Hej då hälsar

Ulla

26 oktober 2009

Hej NN,

Bifogar reaktionen på Dina synpunkter på IdrottOnline. Kontakta gärna Ulla Person (bifogar kontaktuppgifter).

Mvh/Olle

15 november 2009

Hej Olle

Tack för att du har engagerat dig. Vi är tre som gick en kort utbildning med det räcker inte. Jag ringde till SISU i Skåne i somras och efterfrågade mer utbildning men de hade inget att erbjuda.

Jag fick tips om www.klubben.se och har lagt upp oss där. www.klubben.se/xxxxx

Titta gärna. På några timmar gjorde jag mer på den än jag klarat på över ett halvt år på idrottonline. Så nu gör vi som så att vi har kvar online för medlemsregister och bidrag. Den offentliga hemsidan blir via klubben.se. Hoppas att du inte har fått några negativa synpunkter på dem.

MVH och tack för ditt engagemang

NN

XXXXXX XX

Ett långt inlägg men inlagt i sin helhet för att beskriva en förenings verklighet. Stämmer den överens med Din?

Idioternas arena

På senare tid har idiotsporten MMA granskats och penetrerats. De flesta är överens om att tävlingsformen inte hör hemma i den svenska idrottsfamiljen.

Frågan är om ishockeyn inte borde hamna utanför familjen också. Senast är det Leksand och AIK som skämt ut sig.

– Grand-Pierre är uppväxt med att slåss. Det är starkt av Carlsson att stå upp för AIK-märket (se inlägget om varumärke, min kommentar) och sin egen målvakt, men ibland måste man välja vilka man slåss mot, säger Viasats expert Tomas Sandström.

– Det är ingen fighter som går in och tar fighten från vår sida. Men det var bra att han stod upp och försökte göra det bästa av det. Vi ville städa runt målet, sedan om det blir slagsmål på det så... Då får man ta det, säger AIK:s tränare Roger Melin

– AIK-aren droppade handskarna först. Varför ska Jean-Luc behålla dem på då? säger Leksands tränare Leif Strömberg i Viasat Hockey.

När 3 företrädare (?) tycker att det är OK med att slåss så är det kanske inte så konstigt att man håller på som man gör.

det är bara att hoppas att Sportspegeln eller Uppdrag granskning tar upp problematiken och hänger ut idioterna som säger sig syssla med idrott!

Varumärkestrenden

Har Du tänkt på hur olika ord och begrepp plötsligt blir inne? Hur de  plötsligt används överallt och av alla.

Ett sådant ord/begrepp som nu alla talar om är varumärke.

Vad är då ett varumärke?

• Ett varumärke är laddat med värderingar och känslor.
• Produkt och varumärke är inte samma sak. Varumärket lever sitt eget liv.
• Ett varumärke kombinerar funktionella/materiella egenskaper med psykologiska/immateriella egenskaper för att skapa unika värden.
• De immateriella egenskaperna är avgörande för ett varumärkes styrka.

Ett varumärke som inte berör är verkningslöst! Design och utförande är av underordnad betydelse. Varumärket ska laddas med de känslor och värden som man vill förmedla. Ett laddat varumärke talar direkt till hjärtat/hjärnan.

Varumärket är en symbol, sköld, ett ord, klubbmärke eller ljud. Något som kan skyddas så att det bara förknippas med ägaren.

Mottagaren i en kommunikationsprocess ska aldrig behöva tvivla på vem avsändaren är.
Varumärket ska länka ihop alla delar till en helhet, ge ett ansikte utåt.

För att lyckas är det en förutsättning med enighet kring ett varumärke. Stor kraft måste läggas på att förankra, motivera, övertyga och entusiasmera. Själva varumärket säger ingenting. Det är först när det förmedlar något som värde uppstår.

Tyvärr har idrotten inte lyckas förmedla varumärkets betydelse till idrottens svans. Om exempelvis Djurgårdens fans varit medvetna vad de förmedlar när de attackerar några av Assyriskas spelare vid planinvasionen i samband med segern i det Allsvenska kvalet. Om de varit medvetna om hur det urholkar Djurgårdens varumärke hade de förmodligen inte uppträtt som de gjorde.

För det är just helheten som är viktigt i varumärkesbyggandet. Det räcker med ”lite” skada för att orsaka stor skada!

Mer än allt

I idrotten använder vi gärna klyschor utan att egentligen tänka på vad dom betyder och vad dom förmedlar.

Hur många gånger hör vi inte idrottsmän, tränare, ledare o dyl. säga ”jag/vi gav 110 %” eller ”han/hon överträffade sig själv.”

Vad vi menar förstår vi nog alla, men funderar vi över vad det betyder och vad det sänder för signaler till dom som lyssnar eller deltar?

Kan man överträffa sig själv? Eller är det endast då man uppnår 100 % av sin kapacitet? För 100 % är ju max! Bättre kan det inte bli.
Om man satsar 110 % - hur gör man då? Om Usain Bolt skulle satsa 110 % i sitt nästa 100 meterslopp – hur fort skulle han springa då? Under 9 sekunder?

Vi är ofta aningslösa i vårt språk. Vi köper okritiskt uttryck, ord och talesätt utan att egentligen fundera över innebörd och vilka dolda budskap de förmedlar. Vi är väldigt noga när det gäller rasism och fördomar, vilket ju är bra, men ett litet uppvaknande när det gäller vanliga idrottsklyschor hade också varit på sin plats.

Sponsring i ekonomisk lågkonjunktur – går det?

Vad kan föreningar (rättighetsinnehavare) gör nu när den ekonomiska krisen börjar avta?
På många håll pratar man om att sponsormarknaden sviktar och att företagen/sponsorerna är försiktiga i sin profilering.

Olika rättighetsinnehavare har kommit olika långt hur de ska paketera och sälja sponsorskap. Tyvärr kan sägas att kunskapsnivån generellt är alltför låg vad gäller att skapa konkurrenskraftiga och affärsmässigt intressanta upplägg åt sponsorerna. Och har man inte bevisat sin nytta tidigare, så blir valet lätt för en sponsor att ta bort ett projekt ”som inte ger något tillbaka”.

Men många på säljande sidan ‐ med relativt enkla medel ‐ skulle behålla en betydligt större del av sina samarbetspartners om de bara var lite bättre förberedda, pålästa och ”på tårna”. Några verkningsfulla tips kan vara de här:

Behandla ditt varumärke som ett varumärke
Har du någonsin sagt/hört att er rättighet ”riktar sig till allmänheten”? I så fall är ni en bra bit ifrån att arbeta med er rättighet som ett varumärke. Verkligheten är att du måste agera som en Brand Manager; din rättighet är ett varumärke vad du än tror – och detta måste tas om hand och vårdas:
• Vem ingår egentligen i din målgrupp? Hur ser de ut psykografiskt? Dvs. vad gör de, vad tänker de, vad gillar de i övrigt? (Skilj från den mer innehållslösa demografin – ålder, kön, boende etc)
• Hur upplever/använder din målgrupp din rättighet – emotionellt och funktionellt?
• Vilka attribut utgör själen i din rättighet? Vilka kärnvärden kommunicerar ditt varumärke?
• Vilka ”hot buttons” gör målgruppen passionerad för ditt varumärke?
• Villka typer av budskap skulle vara verkningsfulla till dina fans? Hur konsumerar de media?
• Vilka ”unique story points” kan sponsorn nyttja för att prata med din målgrupp?
Ovanstående är mycket enkla saker som alla producerande företag måste sätta sig in i för att sälja sina produkter/tjänster. Ändå är det häpnadsväckande få föreningar som faktiskt kan svara på frågorna ovan – och då menar vi alltifrån landslagsnivåer till lokala festivaler…

Det handlar inte om dig…
Man måste tyvärr säga detta igen – sluta berätta att ”ni behöver xxx miljoner i sponsring”! Det här är helt irrelevant för köpare av precis vad som helst. Tänk dig in i vilken produkt/tjänst du själv vill köpa. Inte är du intresserad av vilka intäkter ett producerande företag behöver för att ”gå runt”? Du vill ju ha ett problem löst eller ett behov tillfredsställt, eller hur. Precis likadant är det för sponsorn – de ser din rättighet som en problemlösare eller behovstillfredsställare av något slag; för marknadsföring, PR, försäljning, personalmotivation etc . Vilket av områdena de är intresserade av är ditt jobb att ta reda på! Men var realist – alla evenemang/aktiviteter är helt enkelt inte intressanta för sponsorer. Det finns ibland inga kommersiella möjligheter för dem. Acceptera det och anpassa dina önskemål om sponsring efter detta.

Din viktigaste roll
Vilken är egentligen din allra viktigaste roll som ägare av ett varumärke? Att genomföra så många säljsamtal och kundbesök som möjligt? Nej, snarare att vara lyhörd för redan etablerade, och potentiella, partners behov och önskemål. Om du ska kunna underlätta för sponsorerna att aktivera sina rättigheter måste du vara uppmärksam i vardagen:
• Håll utkik efter sponsorns övriga marknadsföring och tonaliteten i denna. Kanske kan du hitta en plattform som din rättighet passar perfekt in i utan ytterligare arbete.
• Bevaka sponsorernas webbsidor kontinuerligt. Där lägger de ut egen information om vad som händer just nu och vad som är viktigt för dem.
• Följ med i affärstidningar vad som händer i de branscher du är intresserad att finna sponsorer i. Har någon VD intervjuats? Har några stora affärer gjorts? Har något krisartat uppkommit? Hur ser det ut på det lokala planet? Finns Dina samarbetspartners där?

Håller du dig à jour med dina etablerade/potentiella sponsorers vardag så blir det mycket lättare för dig att direkt för dem skapa idéer och affärsöppningar utifrån den målgrupp du själv känner bäst av alla.

Skräddarsy ditt förslag till sponsorn
Fortfarande är Guld‐Silver‐Brons‐paketen de förhärskande på marknaden. Vad du istället borde göra är att ha ett antal områden med möjligheter som du kan erbjuda dina samarbetspartners. Men utifrån dessa måste du anpassa förslaget beroende på om sponsorn säljer bilar, chokladkakor, städtjänster eller flygresor. Kan du presentera kreativa, nyckelfärdiga idéer som öppnar för nya affärsmöjligheter är chansen mycket större att du väcker ett intresse. Om du som säljare visar att du gjort ett gott förarbete, och inte pekar på att ”ni är ju med i så mycket”, så har du ett stort försprång. Och tänk stort – många små sponsorer är (minst) lika krävande som att ha ett färre antal vilka betalar lite mer för ert samarbete.

Ta tillvara hela upplevelsen av dina evenemang/aktiviteter
Att sälja sponsorskap handlar inte bara om att peka på hur många som kom till era matcher, konserter, utställningar etc. Helhetsupplevelsen för din målgrupp är avgörande – det du säljer är marknadsrättigheter som gör att sponsorn får en genväg för att kommunicera med din målgrupp. På ett sätt som berör deras passioner. Så begränsa inte dina möjligheter genom att fastna i hur många som besökt konsertområdet under festivaldagarna – visa sponsorn vad de här människorna (och deras vänner) gör resten av året. Häri ligger den riktigt stora potentialen i att verkligen skapa affärsöppningar för dina sponsorer.

Skapa nya allianser
Är vi överens om att sponsorn egentligen inte vill associeras med dig och din verksamhet – utan med dina fans? Finns det då någon rättighet som skulle komplettera din egen för att ge ännu mer effekt åt sponsorn? Hittar du en ”tvillingorganisation” inom ett annat område, där målgruppen är lik din egen kanske ni skulle kunna göra ett gemensamt erbjudande åt en sponsor. Idrotten och CSR‐organisationer har börjat närma sig varandra alltmer. Vad är hindret att idrotten och kulturen skulle göra samma sak? Att en vinteridrott paketerar sig tillsammans med en sommarsport? Att ett göteborgslag slår sina påsar ihop med ett skånelag och ett stockholmslag? Var kreativ – tänk på sponsorernas nytta!

Förändra din säljcykel
När du säljer sponsring så säljer du egentligen ett antal möjligheter. Det är därför av största vikt att vara ute i tid – minst 6 månader innan det Du säljer sker. Anledningen är att det tar tid för en sponsor att utveckla och implementera aktiveringen av rättigheten. Ligger din säljcykel alltför nära ditt evenemang kommer inte sponsorerna att kunna använda den fulla potentialen i rättigheten, och risken att de inte blir riktigt nöjda ökar. Försök förändra säljprocessen så att alla sponsorskap är färdigsålda i god tid innan aktiviteten sker – fram till aktiviteten ska du hjälpa sponsorerna att kapitalisera på investeringen!

Ha förståelse för internpolitiken hos sponsorn
Det är påfallande ofta vi får höra att internkommunikationen mellan olika avdelningar på ett företag inte är den bästa. Försök därför förstå hur din kontakt bäst kan presentera ditt förslag internt för att det ska väcka så stort intresse som möjligt (läs:”skapa nytta”) för ett flertal intressenter på företaget. Och försök skapa en förståelse för vilka som är nyckelpersoner i beslutsprocessen. Bearbetar du rätt person? Eller är det istället t ex försäljningschefen du borde ha en dialog med?

Lär dig att acceptera ett nej…
Du kan göra det mesta rätt och ändå bli avvisad. Ta inte detta personligt, för det kan bero på ändrade strategier, internpolitik, budgetnedskärningar, pågående fusioner etc. Problemet är att många säljande parter inte klarar att lyssna in detta. Man går på för hårt i säljarrollen och vill så gärna skicka över ett förslag. Detta leder ofta inte till någonting, utan i sämsta fall har du upprätthållit falska förhoppningar, missat att kontakta en konkurrent i samma bransch, eller helt enkelt lagt ned på tok för mycket värdefull tid på att jaga någon som inte svarar i telefon. Gör vad du kan med förslaget – men överdriv inte jakten!

Då så – ut och möt sponsorerna med bättre förutsättningar för din rättighet än någonsin förut.

--------------------------------------------

Innehållet är en bearbetning av en artikel skriven av Anders Lindén & Emil Didrikson, Senior Account Directors, Momentum Sponsring

Kundorientering eller kundförståelse?

Hur ofta har företrädare för föreningar eller förbund slagit sina kloka huvuden ihop och tänkt ut bra och utvecklande saker för sina respektive medlemmar? Saker/satsningar/aktiviteter – vi kan kalla det vad vi vill – som inte fått det genomslag som man hoppats och trott. Förmodligen alldeles för många gånger!

Varför blir det så? Är mottagarna - våra medlemmar - otacksamma typer som inte förstår sitt eget bästa? I bland är det kanske så, men oftast inte.

Oftast ligger “felet” hos oss själva. Vi blandar ihop begreppen kundorientering och kundförståelse.

Kundorientering är riktat inåt i den egna organisationen. Vi tar beslut utifrån vad vi själva står för och våra egna perspektiv.

Kundförståelse innebär att man försöker sätta sig in i hur kunden (= föreningen/medlemmen) tänker och känner.

Vi kan erbjuda våra medlemmar hur bra aktiviteter/tjänster som helst. Men vill de inte ha dem just då är det meningslöst att försöka.

Vi måste dels inse att behovet inte är lika hos alla våra medlemmar, dels inse att kvalitet betyder samma sak för alla.
Vi måste inom den ideella sektorn bli betydlig noggrannare med att verkligen ta reda på vad våra medlemmar vill ha. Vi måste också ta reda på vad medlemmarna är beredda att betala för varan vi “säljer”. Och det är viktigt att betona att betala inte behöver betyda pengar. Betala betyder här vad man är beredd att lägga ner för arbete (eller “offra”) i relation till något annat. Det kanske inte är “lönt” att få en utbildningscheck på ett par tusen kronor för det innebär att man måste “offra” tid på att utnyttja den. Man måste dessutom prestera (ansöka) för att få den!

Olika parametrar avgör vad som tilltalar medlemmarna. Det är inte alltid så att det är det bästa som lockar. Om det var det skulle inte Ryan Air, IKEA eller andra lågprisalternativ vara så framgångsrika. Korrelationen mellan pris och kvalitet pratar vi allt för sällan om inom idrotten!
Det kanske är dags nu?

Varför kommunala simskolor?

Varför ska kommuner bedriva simundervisning? Är det ett förtäckt sätt att finansiera (annan) kommunal verksamhet? Eftersom alla ska/vill lära sig simma, av egen kraft eller i skolan, så behöver man inte lägga stor energi på att rekrytera utövare. Överskottet i själva simundervisningen bör vara rejält. Förmodligen betalar man inte lokalhyra till sig själv!

Jag tycker att den lokala simföreningen skulle ta hand om denna del av “sin” verksamhet också.

Ja men, säger någon, om kommunen inte tar in dessa “simundervisningspengar” måste ju badavgifterna höjas. Ja, precis. Med tanke på att den överväldigande majoriteten barn som går i simskolorna så blir det barnverksamhet som finansierar “allmänhetens simning”, alltså flertalet vuxna. Och så ska det ju inte vara. Åtminstone resonerar man så i min hemkommun Staffanstorp i andra sammanhang. I Staffanstorp drar man konsekvent in bidrag som riktar sig till vuxna, säger att dessa själv ska finansiera sitt motionerande/idrottande. Man har också som princip att försöka lägga ut så mycket verksamhet som möjligt på föreningarna (och andra) så att kommunen kan spara pengar.
Men här vill man i stället öka den kommunala verksamheten i badet. I Skånska Dagbladet uttalar sig badets chef:

– Hade vi haft en sådan bassäng hade vi kunnat köra babysim varje dag. I dag har vi det bara på lördagar och söndagar, säger Mats Bengtsson.

Att kommunala instanser bedriver verksamhet som ligger i linje med vad idrottsföreningar gör är inte speciellt smakligt. Snart kanske man kommer att arrangera fotbollsskolor, ridläger, handbollstävlingar eller vad det nu kan vara som genererar överskott.

Hemliga förhandlingar?!

Media av olika slag fylls nu med stora rubriker om de “hemliga” förhandlingarna mellan Svenska FF och Rosenborg angående Erik Hamréns möjligheter att komma loss från sitt kontrakt med den norska klubben.

Undrar hur hemliga de är när “alla” vet att de äger rum! Rubriksättare är lustiga:

Aftonbladet: Förhandlar – i hemlighet

Dagens Nyhet: Förbundet har ringt Rosenborg

Expressen: Förhandlingarna om Hamrén har börjat

Svenska Dagbladet: Allt intensivare kontakter ….

och i norska VG

Snart förväntas väl direktsändning via webben.

Ledningssystem för hållbara evenemang

Svenska Industrins Standardiserings-kommission, SIS, bildades 1922. År 2001 blev en milstolpe i svensk standardiserings historia. Efter att ha varit spritt på sju olika organisationer (BST, TKS, SMS, STG, IKH, HSS och SIS) slogs det svenska standardiseringsarbetet samman till en stark aktör som bättre kan ta tillvara på kunskap och effektivare kan tillgodose kundernas intressen.
SIS arbetar intensivt med, förutom att tillvarata svenska intressen, att effektivisera processen med att ta fram och införa nya standarder. De mest kända internationella standarderna är ISO 9000 för kvalitetsledning och ISO 14000 för miljöledning.

På initiativ från Brasilien och Storbritannien, som ska arrangera de 2 kommande sommar-OS, vill man nu ta ett tag för att standardisera event av olika slag.

Man skriver så här på sin hemsida:

Evenemang världen över har mycket stor inverkan miljömässigt, socialt och ekonomiskt.
Nu startar ett globalt standardiseringsarbete inom ISO som genom gemensamma krav, riktlinjer och hjälpmedel ska underlätta för evenemangsindustrin att initiera, genomföra och ständigt förbättra evenemang utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
Det är en ny ledningssystemstandard som kommer att tas fram. Berörda är de personer och organisationer som finansierar, arrangerar, deltar, besöker, eller leverar till evenemang som anordnas för ett flertal personer som samlas för en gemensam aktivitet under en tidsbegränsad period, exempelvis:

­sportevenemang ­

­musikkonserter ­

­mässor ­

­festivaler ­

­konferenser
Initiativet kommer från de brittiska och brasilianska standardiseringsorganisationerna. Den nya standarden ska vara färdig i samband med OS i London 2012.
I Sverige planerar SIS att i januari 2010 starta en standardiseringskommitté med svenska intressenter som vill vara med och påverka den internationella standarden. Ett första öppet intressentmöte hålls hos SIS den 17 december 2009.

Ett intressentmöte planeras den 17 december 2009 för att informera om det internationella förslaget och diskutera svenska behov och prioriteringar för arbetet. Se inbjudan här.

Vilken otur!

Anders Eriksson, endurovärldsmästare ett antal gång, slår till en annan förare som kört på honom. Enligt Aftonbladet, säger han

– Det ser illa ut, det är jag medveten om, men jag tror inte att någon förare reagerat annorlunda med tanke på omständigheterna. Sedan är det naturligtvis olyckligt att det står någon med kamera just där när det händer.

Det är inte så att han ångrar sig utan bara beklagar att han blev upptäckt! Och så klagar folk på huliganer och bråkstakar utanför för hockey- och fotbollsarenor! Snacka om förebilder.

När drömmar dör

De flesta ideella föreningar drivs av drömmar. De flesta engagerade människor drivs också av drömmar. Så även jag.

Föreningar samlar ofta ett antal figurer som drivs av drömmar om sin förenings framgång. Idrottsföreningar om sportsliga eller/och sociala framgångar, idéburna av makt och/eller förändrade beteende hos samhällsmedborgarna.

Vad händer när dessa drömmar inte uppfylls? Upphör drivkrafterna? Somnar man om och upplever nya drömmar? Eller kan man inte somna om för att man är för upptagen av att lösa nästa akuta problem i idrottsföreningen eller för upptagen av att vinna nästa val?

Karin Boyes berömda diktrader - “Visst gör det ont när knoppar brister” - känner väl många till. Gör det ont när drömmar inte går i uppfyllelse? I början gör det ont. Efter ett tag blir man frustrerad. Efter ett tag blir man bara besviken. Har man varit med ett tag somnar man om och låter sig ledas in i en ny dröm. För drömma måste man. Den dagen man slutar drömma har man tappat en viktig del av sitt ursprung. Hade människan inte drömt hade hon varit kvar på grottstadiet. Ser man sig omkring kan man i bland tro att vissa fortfarande är där.

Själv ska jag gå och lägga mig igen. Och drömma nya drömmar. Undrar vad blir denna gång?

Cirkus Dawit Isaak

Under första delen av oktober turnerade Cirkus Dawit Isaak i de svenska medierna.
Den 27 juli spelade Örgryte IS allsvensk fotbollsmatch mot Hammarby IF på Gamla Ullevi. Matchdelegaten, det vill säga jag, observerade en banderoll med Dawit Isaaks bild på och en text där man vill att han skulle friges.

Matchdelegatens roll vid dessa matcher är bland annat att notera, inte att värdera, avvikelser från Svenska FF:s Tävlingsbestämmelser och manualer. I första kapitlet i Tävlingsbestämmelserna står det i 12 § Politiska budskap

Exponering av politiska budskap på arenareklam och matchdräkter eller i matchprogram får endast förekomma i form av politiska partiers namn och/eller kännetecken. Andra former av politiska budskap är förbjudna, t.ex. politiska anföranden och manifestationer liksom andra liknande aktiviteter oavsett framställningsform (text, ljud, bild eller annat).

Med stöd av denna paragraf anmälde jag banderollen till Svenska FF:s Disciplinnämnd för prövning. Detta meddelades Örgrytes representanter vid mötet som ägde rum i anslutning till den aktuella matchen.

Av för mig okända skäl dröjde sedan Disciplinnämndens beslut till början av oktober. Som bekant fällde nämnden Örgryte och ålade dom ett bötesstraff. Med media-, supporter- och “samhälls”-storm som följd.

Detta ledde till att Svenska FF:s styrelse den 15/10 beslutade att “lägga ner ärendet från vidare handläggning.” I sin pressrelease skriver man bland annat

Svensk fotboll har fristående organ för bestraffningsfrågor (Disciplinnämnden och Besvärsnämnden) som väljs av och rapporterar till årsmötet. Dessa organ har som uppgift att fatta strikt idrottsjuridiska beslut och har inte till uppgift att utanför regelverket se till överordnade fotbollspolitiska intressen.

Förbundsstyrelsen är, enligt förbundets stadgar, SvFF:s högsta beslutande organ då årsmötet inte är samlat. Förbundsstyrelsen har i den egenskapen idag beslutat att lägga ner ärendet från vidare handläggning.

Som avslutning skrev förbundsordförande Lars-Åke Lagrell “offentligt” på namninsamlingen till förmån för Dawit Isaak. “Och så levde de lyckliga …..”

-----------------------------------

I sak har jag inga synpunkter på hur det hela slutade. Däremot dyker det upp ett antal funderingar runt hela “alltet”.

1. Rollen som matchdelegat

Matchen mot Hammarby var Örgrytes 8:e hemmamatch för säsongen. Örgrytes säkerhetsansvarige uttalade sig pressen efter domen blivit känd att

“Vi har haft den (banderollen) flera gånger. Det har inte varit någon stor sak för matchdelegaterna heller. Förrän den 27 juli (mot Hammarby)”

Det var ingen stor sak för mig heller! Det som förundrar mig att ingen rapporterat det tidigare. Som sagts tidigare är det inte matchdelegatens roll att värdera. För det finns det ett valt fora – Disciplinnämnden.
Delegaterna ska vara ett stöd för föreningarna men ska föreningarna ha fortsatt förtroende för gruppen måste delegaterna vara konsekventa i sitt agerande.

2. Beslutsprocessen

Det är inte acceptabelt att tar mer än 2 månader innan en anmälan behandlas. Misstag kan göras men det var mer än tidsaspekten som blev fel. I Örgrytes överklagan till Besvärsnämnden pekades det även på formfel i Disciplinnämndes agerande.

Huruvida Svenska FF:s styrelses agerande överensstämmer med stadgar och Tävlingsbestämmelser är svårt att ha en överblick över. Några utdrag ur Stagarna och Tävlingsbestämmelserna:

Stadgar

2 KAP FÖRBUNDSMÖTE
26 § Ärenden vid förbundsmötet
17. Val av ordförande i Disciplinnämnden för en tid av ett år.
18. Val av fyra övriga ledamöter i Disciplinnämnden för en tid av två år.
19. Val av ordförande i Besvärsnämnden för en tid av ett år.
20. Val av tre övriga ledamöter i Besvärsnämnden för en tid av två år.

8 KAP SKILJENÄMNDEN OCH LICENSNÄMNDEN M.M.
53 § Disciplinnämnden
Disciplinnämndens beslut får, inom tre veckor från den dag Disciplinnämndens beslut meddelats, överklagas hos Riksidrottsnämnden (bestraffningsärenden enligt 14 kap. RF:s stadgar) respektive Besvärsnämnden (tävlingsbestraffningar samt ärenden enligt Förbundets reglemente för spelaragenter).

54 § Besvärsnämnden
Besvärsnämnden, som skall bestå av kvinnor och män, utgörs av ordförande och sex övriga ledamöter, skall som överklagningsorgan handlägga och besluta i dels ärenden om
tävlingsbestraffningar samt ärenden enligt Förbundets reglemente för spelaragenter som avgjorts av Disciplinnämnden.

Tävlingsbestämmelserna 2009

Kapitel 10 – Tävlingsstyrelse, ärendehandläggning och överklagande
4.3 Överklagningsorgan
4.3.1 Förbundsserierna
SvFF:s Disciplinnämnds beslut får överklagas hos Besvärsnämnden i protestärenden och andra ärenden om tävlingsbestraffningar respektive hos Riksidrottsnämnden i bestraffningsärenden enligt 14 kap. RF:s stadgar.
SvFF:s TK:s beslut i övriga tävlingsärenden får överklagas hos Förbundsstyrelsen.
Besvärsnämndens respektive Förbundsstyrelsens beslut får överklagas hos Riksidrottsnämnden.

Utdragen ger kanske inte någon helt klar bild över styrelsens “rätt” att “lägga ner ärendet från vidare handläggning.” Vad jag vet tog inte Besvärsnämnden ens upp överklagandet.

Nu kommer förmodligen ingen att klaga på handläggningen och resultatet men jag undrar om styrelsen på detta sätt kan “köra över” av Förbundsmötet utsedda organ.

Det finns några ytterligare funderingar runt “alltet” men inlägget är redan för långt så det kommer kanske vid ett senare tillfälle.

PS Det lustiga är att jag genom min anmälan skaffade Örgyte mer uppmärksamhet kring budskapet på banderollen än vad de själva lyckats åstadskomma!

Årets segersång på Ullevi

Fotboll och socialt engagemang

Svenska Fryshuset är en stiftelse grundad 1984 vars huvudman är KFUM Söder i Stockholm. Fryshusets verksamhet är riktad mot ungdomar huvudsakligen i Stockholm, Göteborg, Malmö samt Uppsala. Bland annat driver Fryshuset en gymnasieskola, två skatehallar, tre baskethallar, danssalar, konsertarena, musikstudios, restaurang och replokaler.

Inom ramen för organisationen pågår ett 40-tal projekt, bland andra Lugna gatan, ett arbete för trygghet inom lokaltrafiken och bland ungdomar i förorter i Stockholm, Göteborg och Malmö, Elektra, ett arbete mot hedersförtryck av unga kvinnor och män, Exit, stöd till unga som vill lämna nazistiska och rasistiska organisationer, och Fotbollsalliansen, som är ett initiativ i syfte att stimulera en positiv supporterkultur inom svensk fotboll.

Swedbank Stadion, Malmö

Den 10 november 2009 kl 10.00 arrangerar Fotbollsalliansen ett seminarium i Malmö, på Swedbank Stadion (Malmö FFs hemmaarena) om Fotboll och socialt engagemang. På programmet står bland annat ett välkomstanförande av Bosse Johansson från Svensk Elitfotboll, ett föredrag om tyska Bundeslig (Från nynazism och huliganism till högst publiksnitt och lönsammast i världen), föredrag av Thijs van Griejken från Stiftelsen Meer dan Voetbal, och ett föredrag av Björn Anders Larsson om fotbollens samhällsnytta.

Deltagande på seminariet är kostnadsfritt. För att anmäla sig och för att få ytterligare information kontaktar man Karl Lunden.

Texten är hämtat från idrottsforum.org.

Här – nu och sen

I andra sammanhang pratar man om carpe diem – fånga dagen – att leva i nuet och njuta av det som ges här och nu.

Hur ofta göra vi det i förening och förbund? Hur ofta hinner vi njuta av nuet? Hur ofta ser vi till att skaffa oss förutsättningar för en positiv framtid?

Mycket av den ideella tiden (men även den idrottsanställda tiden) går åt till att åtgärda gårdagens misstag. “Gräsbränder” måste ständigt släckas för att upprätthålla verksamheten. Tack vare vårt ideella hjärta står vi ut i en verksamhet som endast fungerar nödtorftigt.

Många gånger är det inte så stor skillnad på förening och förbund. Skillnaderna består oftast i var det brinner. När det i föreningarna handlar om fixa anläggningar, pengar och ledare handlar det i förbunden om engagemang, kommunikationssvårigheter och delaktighet.

Men i båda fallen är perspektivet då och nu i stället för nu och sen. De föreningar och förbund som inser skillnaderna i synsätt är också de som blir framgångsrika framöver.
Åtminstone så länge de kan behålla fokus!

Idrottspolitik – dröm och verklighet

Hur viktig är idrottsfrågor för våra politiker? Tittar man på det personliga planet finns det ett genuint idrottsintresse från många folkvalda. Men när det kommer till att samla röster och poäng inför olika val kan man undra.

Den borgerliga regeringsalliansen har nu tillsatt en Alliansarbetsgrupp för kultur och idrott. Arbetsgruppens ordförande är ansvarig minister Lena Adelsohn Liljeroth (M). Övriga ledamöter är Anders Åkesson (C), Christer Nylander (FP), Dan Kihlström (KD).

Som framgår av arbetsgruppens “namn” är det både kultur och idrott som ska penetreras. Är detta bra då – att kultur och idrott tas vid samma bord? 
Tittar man de utgångspunkter som arbetsgruppen ska vägledas av består textmassan av 602 ord. Av dessa behandlar 95 (16 %) idrotten och 507 kultur!

Tittar man sedan på de frågeställningar som gruppen särskilt ska avhandla ser de ut som följer:

• Gör det möjligt för fler att ta del av kultur
• Bättre villkor för professionella kulturskapare
• Kulturskapare ska få ersättning för sitt arbete
• En kulturpolitik som främjar bildning
• Vårda det gemensamma kulturarvet och kulturfastigheterna
• Ny filmpolitik
• Idrott och motion för alla

Alltså 6 av 7 punkter handlar om kultur, 1 om idrott.

Nu kanske man inte kan läsa in prioriteringar i häftet som presenteras, men väger man dessutom in att kulturen fick 6,5 miljarder i den senaste propositionen så kanske man kan börja se ett mönster.

Till vänster om mittlinjen har jag inte sett något liknande än så länge. Dock skriver Leif Pagrotsky och Monica Haider den 18 oktober en debattartikel i Göteborgsposten  på temat att inte skära ner på kultur-, idrotts- och fritidsstödet nu i kristider.
Även här är det mycken retorik som satsas på kulturen. Vad det konkret kommer ut i artikelns färdriktningen är svårt att få grepp om.

Väver man sedan in signaler man ser på det kommunala planet hur partier på båda sidor om mittlinjen börjar presentera sina valfrågor, så inser man att idrottsfrågorna inte tillhör de högst prioriterade!

Vad ska vi göra åt det då? Jag tänker återkomma i frågan om ett tag. Har Du några idéer?

Those were the days

Medierna fylls just nu med spekulationer om vem som ska bli nästa förbundskapten för fotbollens herrlandslag. Om det blir rätt eller fel vet man ju inte förrän efteråt. När vederbörandes tid ska summeras och bedömas i ett fotbollshistoriskt perspektiv.

Jag ska inte här spekulera i vem jag tror det blir. Jag vill bara tala om vem jag inte vill ha.

“Alla” höjer Sven-Göran Eriksson till skyarna. Och det kan man väl göra om man tittar i backspegeln. Hans resultatmässiga framgångar säger väl allt. Men det börjar bli ett tags sedan nu. Hans fotbollsfilosofiska plattform är ju inte speciellt revolutionerande utan bygger på “gamla” meriter inte sprungna ur dagens fotbollsvärld. Många är de spelare, ledare och tyckare som de senaste dagarna uttryckt en önskan om en förändrad inriktning av landslagets spelidé. Sven-Göran Eriksson är inte för mig mannen att genomföra detta.

Kan någon förklara?

SISU Idrottsutbildarnas ordförande Pia Zätterström är bekymrad över att Västra Götalandsregionens kulturnämnd drar in SISU’s stöd Väst och Västra Götaland.

Enligt RF:s hemsida skriver

“Kulturnämndens beslut innebär att de inom det kulturpolitiska programmet stryker uppdrag och resurser till Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna för år 2010. …. Resurserna till övriga studieförbund är oförändrade. “

Har jag misstagit mig när jag tror att SISU Idrottsutbildarna “avsades” sig studieförbundsstatusen för något år sedan för att i gengäld få sitt bidrag direkt från staten?

Om det är så – är det väl ganska naivt och tro att det inte skulle få konsekvenser i underliggande led. De flest kulturstödsnämnder (och motsvarande) fördelar ju sina pengar med utgångspunkt just i från studieförbundsverksamhet.

Hoppas någon kan förklara för mig!

Öppet

Vi öppnar ett tag igen …..

Stängt

Ute och söker jobb. Åter våren 2019.

Skånskt kompetenscentrum

Kreativitet kan beskrivas på olika sätt. Wikipedia skriver bland annat:

Syftet med kreativa tekniker är att få idéer och kreativa idéer. När en idé är ny, nyttig och genomförbar kallas den kreativ. När en kreativ idé har förverkligats och nått en omvärld, vanligtvis genom att den kreativa idén blivit en produkt i form av en vara eller tjänst, och kommit ut på marknaden, kallas den innovation.

Skånsk idrott är på väg att skapa förutsättningar för en ökad kreativ miljö. Man följer den allmänna trenden och har inlett ett konkret arbete för att pröva hur skånsk idrott i ännu större utsträckning kan verka för att kompetens och utveckling säkerställs inom de olika arbetsfält som man verkar inom. Detta syn- och förhållningssätt blir viktigt att inta såväl internt inom Skåneidrotten som externt ut till primärmålgrupperna, idrottsföreningar och SDF.
Skåneidrottens stundande Stadionetablering är naturligtvis ett viktigt led kring resonemanget om ett nationellt kompetens- och utvecklingscentrum, men innebörden kring kompetens och utveckling är olika för olika föreningar och förbund och dessutom varierar innebörden och behoven runt om i Skåne. Inom ramen för sitt uppdrag är det viktigt att få hela den skånska idrotten att känna engagemang och tillhörighet till kompetens och utveckling.

I en inledning har jag och Lars Nordmalm fått en roll inom Skåneidrotten för att hitta formerna för att ett kompetens- och utvecklingscentra etableras. Detta kommer att bli ett spännande arbete där kopplingarna till olika intressenter och tänkare kommer att prövas.

Prinsen på ärten

Den 4/8 skrev jag i ett blogginlägg:

Tydligen är friidrotten riktigt illa ute när man tar med Törnblad och Kronberg. Friidrottsförbundet jagar tydligen tidningsrubriker och exponering till varje pris. Kronberg och Törnblad kommer definitivt att leverera detta – dock inte för de goda resultatens skull!

I dagens AB kan man läsa om Kronbergs ilska över uteblivit stöd från Stefan Holm och media.
Man får ju hoppas att Friidrottsförbundets strategi inte var att uppnå just detta - rubriker!Var det detta så måste man gratulera till en perfekt genomför aktion.

Det är klart att det stör Kronberg att man nu ifrågasätter hans kapacitet. Kronberg, som när han var som bäst, inte hade något emot att uttala sig om allt och alla. Nä, jag hoppas att media uppfyller Kronbergs önskan och inte nämner honom eller hans insatser, varken i VM eller efteråt. Man ska inte både äta kakan och ha den kvar!

Eos och Basketligan

Jag inledde min yrkeskarriär inom basketen. Det var i mitten på 70-talet när herrbasketen startade sin import av amerikaner. På den tiden var IFK Helsingborg med på basketkartan och i toppen av svensk basket. Redan då var det mycket cirkus och turbulens runt sporten. Även om min tid i basketen blev kort (fotbollen kom emellan) så följer jag den hyfsat i media.

När nu Eos hoppas på en plats i Damligan är det bara som det brukar vara inom basketen. Att Eskilstuna endast har en spelare kvar till sitt ligalag och måste ställa sin plats till förfogande den 6/8 är det symptomatiskt för en sport som vill mer än den kan. Förvisso har återbud på denna nivå inträffat förr inom fler idrotter men basketen får skylla sig själv.

Alla som jag mött inom basketen brinner verkligen för sporten! Men med sporten har man ofta tagit med sig den amerikaniserade bilden av hur det ser ut “over there”. Många glömmer bort att det är i en svensk värld man lever. Förutsättningarna och samhället är ju lite annorlunda här.

När nu Eos vill överta Eskilstunas plats är jag övertygad om att man är sportsligt väl förberedda, åtminstone när det gäller svenska spelare. Facit på fjorårets seriespel visa på detta. Dock räckte man inte till i kvalet där Eskilstunas hitplockade amerikanska satte 42 poäng mot just Eos i Lund. Behovet av amerikanska importer är förmodligen något Eos inser men svårigheten att träffa rätt är lika svårt här som när Hasse Borg försöker förstärka Malmö FF. Oftast blir det misslyckande! Eos upptäckte detta i våras där deras kvalförstärkning kom hit småskadad och bara kunde delta i en match.

Eos har också tappat några tjejer från fjorårslaget. Här kan kanske de nya tjejer man fått/lyft upp kompensera, men utländsk förstärkning behövs. Låt oss hoppas att kontakter, scouting och pengarna är tillräckliga.

Just ekonomin är ett problem som “drabbar” elitsatsande föreningar. Här har Eos kanske det bättre förspänt än många andra. Tack vare den framgångsrika turneringen Lundaspelen har man byggt upp en ekonomisk plattform som man kan stå på. Men det gäller att ha en sund inställning till användandet. Det är många som låtit det idrottsliga engagemanget flöda och trott att “bara i vinner nästa match så löser det sig”, medan verkligheten ofta slutat med en tom plånbok, spelarflykt och konkurs. Basketen har ju några sådana exempel.

Eos stora utmaning för att lyckas är att skapa en föreningsorganisation runt det sportsliga! En organisation som kan ta tag i det arbete, de krav och möjligheter som följer med en elitsatsning. Här är det inte spelare och tränare jag tänker på, utan styrelse, kansli och övriga som inte figurerar så ofta i media (såvida det inte går åt skogen) .
Det är denna del som oftast ställer till det i föreningarna. Man undervärderar behovet av en väl fungerande helhet. Idrottshjärtat brinner för sporten och inte för organisationen. Att inse sammanhanget – att de är två delar av en helhet – är grundförutsättningen för att lyckas i all verksamhet.

Så när Basketbollförbundets tävlingskommitté den 9/8 fattar sitt beslut om Eos får platsen gäller det att det blir rätt beslut. Vad rätt beslut innebär får framtiden utvisa. För Eos del hoppas jag man kan hantera beslutet på bästa sätt!

Cirkus agenter och dåligt betalt

Rasmus Bengtsson, U21-landslagets och Trelleborgs mittback, ska bli proffs utomlands. Men var?

Italienska Lazio hävdar att de har ett underskrivet kontrakt. Trelleborgs FF säger att de faxat ett av dom underskrivet dokument till tyska Hertha Berlin. Agenten Oliver Cabreras är sur för att han och Bengtsson inte fick något hotellrum i Rom och att de fick vänta i samband med förhandlingarna.

Vad som är sant vet man naturligtvis inte. Men med tanke på en del agenters inställning och handlande i andra affärer kan jag mycket väl tänka mig var problemet ligger. Många agenter ser inte alltid till spelarnas bästa utan i första hand till vilka pengar affären innebär. Spelarens bästa och mer pengar behöver inte hänga samman.

På tal om pengar undrar jag varför Trelleborg ska vara nöjd med den uppskattade övergångssumman på 5 miljoner. Svenska klubbar får (generellt sett) alldeles för dåligt betalt för sina talanger. När Rasmus Bengtsson kommer att lämna Hertha om något år kommer hans nästa klubb att få betala betydligt mycket mer. Hade han varit tysk/holländare/italienare köpts av någon klubb utomlands hade prislappen varit betydligt högre.
På något sätt bör svenska klubbar värdera sina spelare i utifrån mottagarlandets spelarmarknad och inte den svenska. Först då kan vi börja prata om möjligheter att ta upp konkurrensen på lika villkor. Malmö FF har inte lyckats med mycket de senaste 10 åren (utom SM-året förståss) men att krama ut mycket pengar vid spelarförsäljning har man klarat!

Låt inte drömmar dö!

En låt jag gillar, vars symbolik jag gillar.

Kronberg och Törnblad = inte sant

Linus Törnblad känns för mig inte som någon man bör skicka till friidrotts-VM.

“Nu måste jag tillbaka till tron på det jag gör” säger han i dagens AB. Hur kan man ta ut en idrottare som dels inte hoppat och presterat på länge dels inte tror på det han gör?
Nu gör han ett hoppass, det första på över tre veckor, och plötsligt ska han med till VM. Förrvisso kan man väl hoppas att han lyckas men hur stor sannolikhet är det att det sker? Linus har ju inte rosat marknaden på de riktiga mästerskapen genom åren. Kanske har åldern och erfarenheten kommit i fatt honom. Jag tvivlar dock stakt.

En anna som jag definitivt inte fattar vad han har i VM att göra är Robert Kronberg! Han är inte ens bäst i Sverige längre. Före finalloppet i SM uttalade sig förbundskaptenen att fjorårets klarade kvaltider inte skulle räknas och att alla var överens om detta. Efter loppet, där Kronberg fick stryk av Philip Nossmy, gällde detta inte längre. Nossmy få stanna hemma medan föredettingen Kronberg får åka! Jag förstår inte förbundskaptenen.

Tydligen är friidrotten riktigt illa ute när man tar med Törnblad och Kronberg. Friidrottsförbundet jagar tydligen tidningsrubriker och exponering till varje pris. Kronberg och Törnblad kommer definitivt att leverera detta – dock inte för de goda resultatens skull!

Christian – stanna hemma

Christin Olsson är en klok idrottsutövare. Därför hoppas jag att han inte åker till VM i Berlin som aktiv om några veckor.

Vad har Christin att vinna på att åka? I bästa fall någon hyfsad placering. Medalj behöver inte Christian – som vi vet har han ju en del i prisskåpet redan.

Däremot har han väldigt mycket att förlora. Även om han skulle göra ett kanonresultat på SM så skulle ett tävlande i VM kunna innebära att hela den rehabilitering som fram tills nu gått bra kan spolieras. Och därmed skulle förmodligen Olssons fortsatta friidrottande äventyras.

Även om Friidrottsförbundet desperat behöver Christian Olsson måste dom ställa sig frågan vilket som är viktigast – en kortsiktig (eventuell) framgång eller en frisk Olsson som kan hjälpa till ett antal år framåt.

Och det är här jag tror att både Christian Olsson och Yannick Tregaro är tillräckligt kloka så att de avstår VM.

Pengar att söka

Sökte Ni/Du pengar ur Idrottslyftet och fick (för) lite eller inget? Eller har Ni en projektidé som inte ryms inom Idrottslyftet.
Då kan Ni söka projektpengar från Allmänna Arvsfondens satsning Vi deltar!

Satsningen Vi deltar! pågår under 2009–2012. Arvsfonden fördelar minst 60 miljoner kronor i form av projekt- och lokalstöd till projekt som skapar bättre möjligheter för unga mellan 12 och 25 år att påverka samhället och sina livssituationer. 

Mötesplatser och delaktighet

Projekten ska utveckla nya metoder, modeller och mötesplatser för samtal och dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Särskilt prioriterade är projekt av och med unga i utanförskapsområden eller i utsatta situationer. Projekt- eller lokalstöd kan gå till projekt som lever upp till målsättningarna för satsningen Vi deltar!

Målsättningar

Unga som deltar i projekt som beviljas stöd ska under eller efter projektets genomförande uppleva att de har:
– verkliga möjligheter att påverka samhället och sin egen  livssituation
– god förståelse och respekt för alla människors lika värde
– god kunskap om demokrati och mänskliga rättigheter

Senast den 1 september ska ansökan vara inne för att man ska kunna få bidrag detta år. Ta chansen"!

Event – RF

”Idrottsevent i kommuner och regioner”- seminariet vars syftet var att belysa vilka vinster ett idrottsevenemang skapar för hela samhället samt vilka möjligheter och risker det innebär, ägde rum i Malmö den 31/7.

Birgitta Ljung, RF:s v ordf, och Jörgen Persson, humanevent, var i olika roller föredragshållare och RF:s representanter på seminariet.

Ljung betonade att “vi” (Sverige) måste vara beredda att arrangera internationella evenemang bland annat för att

• “dra vårt strå till stacken”,
• att det är bättre att idrott live och inte bara i TV,
• visa att idrott är bra för samhället.
• Visa upp idrottsliga förebilder. En SIFO-undersökning publicerad på RF:s hemsida visar att idrottsstjärnor betraktas som mycket eller ganska bra förebilder. 
  
  Hur bra eller dåliga förebilder är svenska idrottsstjärnor(1130 svar)

Mycket dåliga förebilder	1%
Ganska dåliga förebilder	4%
Varken bra eller dåliga förebilder	10%
Ganska bra förebilder	52%
Mycket bra förebilder	28%
Tveksam/Vet ej	5%

Ganska kan ju vara ett begränsande uttryck och behöver
i detta sammanhang inte stärka förebildsaspekten (min kommentar)

• evenemang kan stimulera utövare att börja med idrotten
• det ideella engagemanget stimuleras.

Jörgen Persson, humanevent, har fått RF:s uppdrag att lägga ett förslag till evenemangsstrategi för RF (svensk idrott? – min kom). På en fråga från auditoriet framkom det att denna skulle ha varit klar i november 2008, men ett första kommer att presenteras den 23/8 2009 för RF:s styrelse. Enligt Persson valde man att inte presentera den på Riksidrottsmötet i maj för “att man hade andra frågor som kunde ta bort fokus från frågan”.

Persson pekade på att den internationella striden om EM-, VM- och World Cuparrangemangen hårdnat betydligt de senaste åren.

Frågan som Persson bland annat ställer är “Hänger vi med?” Den ökade konkurrensen ställer nya krav för att få hem evenemangen till Sverige:

• kostnaderna ökar i ansökningsfasen
• behovet av kampanjstrategier
• koll på olika kommersiella rättigheter
• hur man attraherar media och publik

När man lyssnat på dessa företrädare som representerar RF (och sätter det de säger i förhållande till övriga föredragshållare) inser man att den idag svaga länken i den svenska kedjan är RF. Det som Danmark upptäckte för 15 år sedan har man nu blivit varse inom RF. Birgitta Ljung säger “Att få hit evenemang ligger på förbundsnivå (SF). RF bidrar med gemensam kompetens.” Det riktigt att SF:en ska var en viktig aktör för att få hem stora evenemang till Sverige, men som övergripande organ, och ansvarig för hela den svenska idrotten, måste RF ta ett betydligt större ansvar. Att då skjuta på framtagandet av en nationell evenemangsstrategi tyder inte på att man förstått sitt ansvar i frågan.

Självklart får man ändå uppskatta att man nu tar de första trevande stegen i frågan. Det är bara att man tar till vara den kompetens som ett antal SF byggt upp genom åren när det fått stora evenemang till Sverige. Att ha en passiv roll och “bara” åka med, som RF gjort i andra frågor, håller inte här. Tåget går fort och det väntar inte på Sverige!

Cirkus Simdräkter

Sim-VM avslutas idag. Mycket har handlat om simmarnas dräkter. Var gränserna ska gå för produktutveckling verkar vara svårt att dra någon klar linje. Olika idrotter har olika värderingar. Inom simningen verkar skiljelinjen vara om de olika sponsorerna fått fram (tagit del av) den senaste inovationen. Tydligen har (bland annat) inte Michael Phelps sponsor  inte fått detta. Och då blir det naturligtvis ett jäkla väsen.

Skulle man kunna tänka sig att friidrottsvärlden skulle skrika på att Usain Bolts skosponsors skor skall förbjudas? Eller att Messis inte får använda sina fotbollsskor? Ska vi kräva att tränarna ska dela med sig av sina “hemliga” träningsprogram så att alla får ta del av de bästas upplägg?
För i dräkterna/skorna finns det väl fortfarande utövare som måste hålla en viss nivå?

Det man naturligtvis måste kräva är att respektive idrott sätter upp sin regelverk och låter dessa hålla över längre tid. Ska de ändras måste det finns bättre skäl än att olika tillverkare inte “hinner med”. För ett år sedan hotade inte Phelps tränare med bojkott. Undrar varför?

Technorati-taggar: sim-vm,simdräkter,Phelps,fina

Nytt modeord – Kompetenscentrum

Igår var jag på ett bra seminarium i samband med SM-veckan i Malmö - ”Idrottsevent i kommuner och regioner”. Seminariet arrangerade på Swedbank Stadium i Malmö. Jag kommer att återkomma med några reflektioner på innehållet. Syftet var att belysa vilka vinster ett idrottsevenemang skapar för hela samhället samt vilka möjligheter och risker det innebär. Föredragshållarna höll generellt sett en hög kompetens. Mest bekymrad blev jag dock av vissa av idrottens företrädare.

En första reflektion är att ordet Kompetenscentrum är det nya modeordet inom idrotten. Förvisso har olika former av kunskapssamlande funnits tidigare, men nu ska det bli än mer profilerat

. Under seminariet presenterade kulturdepartementets representant, Erik Kristow, tankarna på ett Kompetenscentrum för idrottsevenemang. 8 – 10 miljoner ska anslås från Regeringen till skapandet och driften av ett sådant. Centrat är tänkt drivas av idrotten (RF) och vara ett stöd till potentiella evenemangsarrangörer av internationella (eller stora nationella) aktiviteter. Läs mer om tankarna här.

Ett annat Kompetenscentrum som inrättats är Kompetenscentrum för Idrottsmiljöer. Där RF och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) skapat ett centrum vars syfte är att samla och sprida kunskap om idrottsmiljöer och idrottsanläggningar till kommuner och idrottsrörelsen

I samband med Malmö Kommuns satsning på att flytta idrottsprofilerade klasser till Swedbank Stadion skrivs följande:

I mitten av juni beslutade Malmö stads utbildningsnämnd att hyra in sig på 2 450 kvadratmeter av Swedbank Stadion för att där under ett tak samla alla stadens högstadie- och gymnasieutbildningar med idrottsinriktning – däribland Malmö FF:s fotbollsakademi och fotbollsgymnasiet. Tanken är också att skapa ett nationellt kompetenscentrum för idrott.

Gynnar inte bara fotboll
– Det här blir unikt i Sverige. Här kan vi ge eleverna de bästa möjligheter att kombinera idrott med studier, samtidigt som vi kan integrera såväl olika idrotter som idrottsklasser på högstadiet och gymnasiet med varandra, säger Agneta Eriksson,
ordförande i utbildningsnämnden.

Jag har inget emot “Kompetenscentrum” vare sig som ord eller företeelse. Men några funderingar dyker upp:

• är det bra att samla “alla” kunskap på ett ställe? Finns det några risker med detta? Fördelarna ser jag.
• att “samla och sprida kunskap” är det tillräckligt? På vilket sätt ser man till att utveckla den insamlade kunskapen? Om man nu lyckas samla in “alla” kunskap tycker jag att man också aktivt måste se till att värdera och utveckla. Annars riskerar man bara att bli ett passivt redskap och inte en ledande aktör.

Någon kan hävda att dessa funderingar ligger inom ramen för uppdragen, men jag är inte så söker på att alla delar den uppfattningen. Jag tycker att idrotten (tillsammans med sina samverkanspartners) ska vara betydligt preaktivare än vad man är idag. Fast det ställer betydligt större krav på centrala ledningsfunktioner än vad idrotten i dag kan leverera.

Technorati-taggar: RF,SM-veckan,event,komptenscentrum

Sir Bobby Robson

Jag träffade Bobby Robsom några gånger 1989 i samband med en aktivitet (Fotboll 89) som jag höll i tack vare mitt jobb på Skånes Fotbollförbund.

I samband med hans bortgång vill jag stämma in i de hyllningar som många andra ger uttryck för i media.

Bobby Robson var trots sin berömmelse någon som man lätt kunde umgås med. I sitt sätt var han, till skillnad från en del av hans ländsmän, mycket ödmjuk. Både som fotbollsledare och som människa.

Jag vill med dessa ord hedra hans minne.