27 april 2009

Lagbygge?

Så har årets ishockey-VM dragit i gång. För mig som väl ändå får anses som ganska engagerad i idrotten är det en ointressant turnering.
Parallellt pågår NHL-slutspelet där flertalet av världens bästa hockeyspelare är kvar i sina klubbar. Härifrån matas vi dagligen om olika fantastiska svenska insatser. Man beskriver inte så mycket de andra nationaliteternas görande, men får ju utgå från att de är lika bra som de svenska.

Hur tror man att de “näst bästa” ska locka mitt och många andras intresse? De “näst bästa” är naturligtvis fantastiskt duktiga hockeyspelare. Men marknadsföringsmässigt är det dock bara “näst bäst”.
Och hur kan man sedan marknadsföra något där man inte vet förutsättningarna? Om vi bara håller oss till det svenska, så är det för mig en gåta att man inte vet vilka spelare som kommer att vara med under turneringen! man håller platser öppna för spelare som blir utslagna efter hand i NHL-slutspelet.
Jag har tidigare skrivit om hockeyns syn på lagbygge. I alla andra lagidrotter betonar man vikten av kontinuitet och trygghet. Det gäller tydligen inte här. Hur kul är det att inte känna sig säker på sin plats? Hur kul är det att bli uttagen och veta att man riskerar bli av med platsen till en namnkunnigare, men slitnare, spelare? Hur lätt är det att bygga en spelidé som leder till framgång när det ständigt dimper ner nya aktörer? För det är väl inte så att ishockey är ett simpelt spel där taktik, lagbyggnad, spelidé inte spelar någon roll? Där det endast gäller att smälla på, kämpa och ha rätt frisyr?

Nu är det jul igen

Hur många av oss funderar på julen vid den här tiden på året?Förmodligen inte många. Basketen däremot har varit före sin tid i en del sammanhang. Men detta tar nog priset. Vi andra har väl inte ens hittat badbyxorna inför den kommande sommaren.

24 april 2009

Demokratiunderskott i skånsk idrott

Jag var på Skånes Idrottsförbunds och SISU Idrottsutbildarnas årsmöten i Kristianstad i går. De båda organisationerna fungerar ju i praktiken som med samma personer i båda styrelserna och gemensamt kansli.

Som många andra årsmöten uppstår kluvna tankar när man sitter och lyssnar.

Den skånska idrotten är enorm. Över 2 000 föreningar med otaliga medlemmar, ledare och utövare. 65 olika specialidrotter som har “lokal” representation i Skåne. Så många är berörda av de beslut som tas på dessa 2 årsmöten.

Men hur många bryr sig? Självklart alla de som var närvarande, ombud från förbund samt förtroendevalda från och anställda i Skåneidrotten. Men ser man på numerären från SDF:en (det vill säga de olika specialidrotterna) blir man minst sagt bekymrad! Av 65 idrotter var endast 25 representerade på mötet med 40 ombud! Alltså mindre är 40 % av de berörda! Det är skrämmande!

Ja, men vad missar man då genom att utebli? En hel del saker, men för att ta 2 exempel:

  • årsmötet är organisationens högsta beslutande organ. Här bestämmer medlemmarna (=SDF:en/idrotterna) vilken färdväg styrelsen ska följa det kommande året.
  • årsmötet beslutar om hur det ekonomiska stödet till medlemmarna ska ske under det kommande (men även på längre sikt) året ska utformas.
    Vid mötet i går beslöts om en helt ny föredelningsmodell som innebär en omprioritering av 1,5 miljoner kronor! Ett beslut som gynnar förbund med många LOK-aktiviteter. Ett beslut som innebär att Gymnastikförbundet tappar över 250 000;- och Orienteringsförbundet 84 000;- i SDF bidrag. Förvisso finns det 2 miljoner avsatta till Utvecklingsstöd för att på olika sätt kompensera de förbund som förlorar mest.
    Man kan ha olika uppfattningar om vilken modell som ska användas (och det finns förmodligen ingen som tilltalar alla) men bekymret var att beslutet röstades igenom med siffrorna 19 – 18. 40 SDF var inte närvarande och överlät därmed till de 25 att ta beslut. För mig känns det inte som man tar ansvar för “sin” idrott!

Det måste vara mycket oroande för de ansvariga för skånsk idrott när man ser det låga deltagarantal på mötet. Det finns säkert flera skäl till den låga närvaron, men ska skånsk idrott kunna leva upp till de berömvarda mål man formulerat i bland annat Vision 2015 måste man få mer engagemang i och stöd från sina medlemsorganisationer. Den största faran ligger i om medlemmarna inte känner sig delaktiga i Skåneidrotten, att man inte förstår vad som sker och vad Skåneidrotten vill.

Och jag hoppas med hela min övertygelse att Skåneidrotten i sin utvecklingsiver inte springer i från sina medlemmar! För färdvägen är definitivt den rätta. Det gäller bara att få med sig alla på tåget.

21 april 2009

(0)medvetna misstag

I tredje matchen av fyra är Helsingborgs IF åter involverad i en sekvens där domarens bedömning sätts i fokus. Denna gången var frågan om målvakt Per Hansson hade händerna eller inte på bollen när Kim Olsen sparkade bollen i mål. Det var till och med att svårt att vara helt säker när man sett TV-repriserna ett antal gånger.På ett avstånd på över 60 meter var tränare Bo Nilsson däremot helt säker på att domaren skulle blåst. Synd att Bo Nilsson inte blev domare i stället! Har inget minne av att han var lika klarsynt vid straffsituationen mot Göteborg i första omgången.

Som om inte det var nog denna omgång missade Stefan Johannesson och AD Henrik Andrén däremot ett regelrätt mål i Stockholmsderbyt Hammarby – Djurgården. Här gick det så fort att domarna inte hann med att få rätt vinkel för att se att bollen var inne. Lars-Åke Lagrell är väl inte motståndare till målkameror men tror inte det kommer i “denne kungens tid”. Enligt Lars-Åke är det fotbollens internationella “storhet” som gör att det kommer att ta tid. Det är lite synd för en lösning bör hittas som stöd till domarna. Som tur var blev det inte matchavgörande.

Att det läggs mycket energi på domarnas insatser känns inte riktigt. Att sitta och veva TV-repriser för att analysera eventuella fällningar är lätt, men att fatta beslut i stundens allvar är inte lika lätt. När sedan expertkommentatorerna inte har reglerna klart för sig underlättar ju inte förståelsen för domarnas arbete..

Sen måste domarna, både de professionella och amatörerna, sluta att be om ursäkt för sina misstag. Att kunna erkänna fel är en sak, men att börja ursäkta sig känns inte förtroendeingivande.
Ett beslut är fattat, stå för det, medge att det var fel (om det nu var det), gå sedan vidare. För det är ingen som tror att misstagen begicks medvetet.

20 april 2009

Swedbank Stadion eller Malmö Stadion?

Satt i bilen och hörde den annars så förträffliga Sportradion rapportera från derbyt mellan Malmö FF – Trelleborgs FF. Den vältalige, klischéfyllde, radioreportern rapporterade om matchen på “Malmö Stadion”. För ett tag trodde jag i min enfald att matchen blivit flyttade från Swedbank Stadion till den “K-märkta” Stadion. När reportern efter 10 upprepningar av “Malmö Stadion” plötsligt lade in något om den anläggningen förstod jag att matchen trots allt spelades på den nya arenan. Men satt han i fel kommentatorshytt och rapporterade via en TV-apparat?

Nä, förmodligen skulle han undvika att kalla arenan vid sitt rätta namn på grund av någon rädsla för att SR skulle betraktas som reklamradio. Undrar om det är någon ny policy på Sveriges Radio som är under inkörning?

Kommer SAAB att omnämnas som bilfabriken i Trollhättan, SonyEricssons permiteringar som mobiltelefonbolaget i Lund, Jukkasjärvi som …..?

Jag hoppas att Malmö FF tillskriver Sveriges Radio i ärendet och kräver bättring. Annrs får väl idrottsrörelsen tala om att Sportradion är ett program som sänds i NRJ!

Äntligen Anja!

är det bekräftat (beroende på vilket media man tar del av) – Anja Pärson lägger av! Tyvärr väntar hon ytterligare en säsong innan hon drar sig tillbaka.

Jag hon borde gjort sig själv den tjänste redan nu. Med risk att jag har fel och att Anja vinner ettt antal nya OS-medaljer så tror jag hennes bästa tid har varit. Den gångna säsongen var ur hennes perspektiv ett misslyckande.

Låt oss inte hoppas att hon sällar sig till de som hållit på ett år för länge. Vi skulle ju kunna räkna upp en del sådan idrottare ….

Fotbollshuliganer eller bara idioter?

Så har en del “Malmösupportrar” haft bortamatch igen mot ett “Stockholmslag” enligt Sydsvenskan. Häromdan mötte man “Hammarby” på en parkeringsplats i Jönköping. Dennna gång var det tydligen “AIK” man mötte i Skillingaryd (vilket tydligen är reservarenan efter som “ordinarie” hemmaplan var ospelbar p g a polisen).

Undrar om fotbollsbelackare nu kommer att anklaga berörda föreningar för det inträffade - att man inte gjort tillräckligt och att föreningarna ska stå för poliskostnaderna?

För är man fotbollshuliganer eller bara vanliga idioter om man slåss på parkeringsplatser i Småland?

Undrar vem som hade hemmamatch?

17 april 2009

Swedbank Stadion på gång

swedbank_malmo

Jag har fått några reaktioner på Swedbank Stadion, att det saknas  olika saker, att saker är dåliga.

Det som måste kommas ihåg är att det inte var meningen att den skulle vara klar till den allsvenska premiären. Målet och planen var/är att den ska vara klar till premiären av U21-EM. Med det som bakgrund vill jag uttrycka min belåtenhet hur hemmapremiären genomfördes. Att förvänta sig en fullt fungerande tillställning hade varit en orealistik tanke. Hur mycket man än förbereder sig eller testar blir allt ändå annorlunda i skapt läge. Och då med en färdigbyggd anläggning. Nu fattas det nästan 2 månaders byggande innan Stadion ska vara färdig!

Någon hade synpunkter på avsaknaden av hissar till de olika planen för rörelsehindrade. Dessa personer var nog inte helt uppdaterade av nuläget på den fronten! Alla hissar är inte installerade. Men har man problem att ta sig upp till övre plan är det möjligt att åka hiss. Allt enligt arena-VD:n Mats Engqvist. Man kanske inte kan ta sig närmsta vägen än, men att komma till rätt plan kan man.

Detta stämmer även in på mina iakttagelser som matchdelegat.

16 april 2009

Ara Abrahamian och Mikael Lungberg, samma problem – olika synsätt

Jag är en av dom som inte hyllar Ara Abrahamian för hans protest i samband med prisutdelningen i Peking-OS. Att han blev bortdömd på brottningsmattan må vara hänt. Han var inte den förste i så fall, men kanske den siste på ett tag. Där har hans bedrövliga uppträdande kanske gett resultat. Många tycker det var värt det, men inte jag.

Hyllningarna i pressen, på nätet och i andra sammanhang står inte i proportion till vad han uppnått. Nu har alla ställt upp på honom för han förlorade möjligheten att brottas i en OS-final. Folk har tyckt synd om honom för att han var en svensk som blev illa behandlad.

Var fanns alla dessa när Sverige i OS 2000 fick en guldmedalj i brottning på ett minst sagt tvivelaktigt sätt? Sydsvenskans Åke Stolt beskriver händelsen så här i samband med Mikael Ljungbergs bortgång:

Det var inte bara jag som ingenting begrep. Brottningsexperterna satt som frågetecken. Domaren höjde Mikael Ljungbergs arm i luften som tecken på seger, Sverige hade fått sitt fjärde OS-guld, men vi begrep inte hur det gått till. Vi hade sett den store, starke svensken från Mölndal och den väl så kraftige ukrainaren David Soldadze i nio minuters brottning. Eller vad vi skall kalla det. Inga grepp, inga kast, ingenting som tydligt visade att den ene var bättre än den andre men plötsligt stod Ljungberg där som vinnare och allt exploderade. Det blev dans och tårar och vild glädje och kungen tog ett nappatag med den nyblivne guldmedaljören och trots att vi ingenting fattade och inte tyckte att brottning var särskilt kul, så var det så rörande vackert att se en stor, stark glad svensk gosse framme vid sina drömmars mål.

Men då var det inte tal om att bojkotta prisutdelninge, kasta guldmedaljen på golvet och gå därifrån och förstöra de andra medaljörernas ceremoni.

Nej, upprördhetens utgångpunkt är tyvärr relaterat till de egna särintressena.

14 april 2009

Att bejaka och njuta

En av fördelarna med att ha uppdrag inom idrotten är att man får var med på en del festligheter. I min “tidigare” karriär som anställd fick jag uppleva middagr, tal och annat trevligt. Inte alltid med så mycket känsla men ändå kul.

I mitt uppdrag som matchdelegat för Svenska Fotbollförbundet hade jag igår förmånen att var en del av mycket känsla.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Premiärmatchen på Swedbank Stadion kan när det gäller känsla hävda sig i många sammanhang. Den längtan som hemmasupportrarna haft efter en ny och ändamålsenlig arena var äntligen över.

Om vi tillåter oss kan vi alla medverka till att skapa liknande atmosfärer i vår egen lilla idrottssfär. Genom att indentifiera vår egna drivkraftter kan vi söka bekräftelser i stor och smått, allt från egna framgångar till att dela andras. Detta kräver dock en öppenhet och generositet som vi ibland glömmer bort i allt jäktet för att lösa de dagliga bekymren. Stanna upp, lyssna och njut. Allt finns där – det gäller bara att bejaka det. Som på Swedbank Stadion i går!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

13 april 2009

Ett nytt mirakel

Inom idrotten sker det ibland mirakel. Om vi bara tillåter oss att tro, hoppas och inte ge upp.

Låt oss inspireras:

7 april 2009

Utbilda, värva eller ….

Om man jämför Malmö FF:s och IFK Göteborgs laguppställningar i Allsvenskans förta omgång – vad får man för uppfattning om skillnaderna mellan klubbarnas utbildnings- och värvningpolitik?

1. Jonas Sandqvist, målvakt

1. Kim Christensen, målvakt

2. Ulrich Vinzents, lagkapten

16. Erik Lund

4. Jimmy Dixon

5. Mattias Bjärsmyr

5. Gabriel De Paulo Limeira

10. Ragnar Sigurdsson

20. Ricardo Ferreira da Silva

6. Adam Johansson, lagkapten

14. Guillermo Molins

9. Stefan Selakovic

16. Miljan Mutavdzic

8. Thomas Olsson

3. Robert Åhman Persson

13. Gustav Svensson

23. Labinot Harbuzi

19. Pontus Wernbloom

18. Edward Ofere

7. Tobias Hysén

7. Daniel Larsson

11. Robin Söder

Ersättare

Ersättare

25. Dusan Melichárek, målvakt

12. Markus Sandberg, målvakt

10. Rick Kruys

14. Hjalmar Jonsson

11. Jeffrey Aubynn

15. Jakob Johansson

15. David Durmaz

18. Mathias Etéus

21. Jimmy Durmaz

22. Tobias Sana

5 april 2009

Engagemang 8 - Kreativitet

Vad är engagemang? Är det samma sak för alla? Jag bad några olika personer att ange några nyckelord som beskrev vad de lade in i sitt engagemang. I några inlägg kommer jag att försöka beskriva engagemangsbegreppet.

Kreativitet

Kreativitet är något som går att träna.
Kreativitet är när Du tar något välkänt och kombinerar det med något annat välkänt och drar nya slutsatser utifrån "gamla" erfarenheter

Kreativitet är en nyttig egenskap när man vill förverkliga sina drömma eller utvecklia sitt engagemang. Med nytänkande kan Du dels utveckla Dina egna tankar och ställningstagande, dels övertyga andra att Dina idéer är gångbara.

Väldigt många organisationer har kört fast i sina gamla tankar, man har inte använt sig av sina grundläggande värdering för att kombinera dessa med nutiden. Missas detta leder det ofelbart till minskande antal medlemmar och minskat intresse för att hjälpa till i verksamheten.

Både personer och organisationer måste inse att det som var inte kommer tillbaka. Dock ska man ta med sig de saker som fungerar in i den nya tiden. Det skapar trygghet i förändringen. Alla förändring innebär ett mått av osäkerhet.
Kreativa tankar innebär att Du kommer att testa saker och idéer som kanske aldrig prövats förut. Vetskapen att Du tar med dig något fungerande gör steget lite lättare. Har Du i den kreativa processen funderat och värderat de olika alternativen blir det också lättare ta ett steg tillbaka, och sen prova igen, om det inte skulle kännas rätt första gången.

Kreativitet och skapande innebär inte  att Du varje gång måste hitta världsunika vägar. Det viktigaste är att Du känner Dig bekväm med avstampet. Varje resa börjar som Du vet med - ett steg!

----------------------------------------

Fundera gärna vad engagemang betyder för Dig! Vill Du dela med Dig? Hör i så fall av Dig – skicka mail eller kommenterar. Dela med Dig – engagemang föder engagemang!

Tidigare inlägg om engagemang: Engagemang, Uthållighet, Ärlighet, Attityd, Kunskapsinhämtning, Föredömen, Att tänja gränser, Stöttning

Bom eller träff

Skidskyttesäsongen är över för denna gång. Helena Johnssons framgångar har väl inte undgått någon. Även om det är en förhållandevis smal sport gör dess TV-mässighet den intressant och spännande. Sällan är konsekvenserna av idrottsutövarens agerande mera synliga.

När vi tittar på vad som händer på skjutvallen kan man ju undra vad som man fokuserar på. Alla kommentatorer, experter och förståsigpåare pratar om att den eller den vann trots 2 (eller ett annat antal) bommar. Det är ingen som säger att någon vann på grund av 18 träffar.

Varför väljer vi så ofta de negativa beskrivningarna?

Nu börjar ju fotbollsallsvenskan. Genast kan man se alla baklängesmålen via en av kvällstidningarnas nätupplaga. Varför kan man inte se alla målen som gjort “framåt” i stället?

Dialogen och det språk vi använder skapar verkligheten och framtidens realiteter. (Socialkonstruktionismen – Gergen)

När vi tränar våra aktiva uppmanar vi dem till att skapa positiva målbilder. Låt oss då vara lika duktiga när det gäller allt runt omkring också.

Låt oss börja använda de positiva uttryckssätten i stället!

Bookmark and Share