Passion och engagemang

På mitt inlägg om Islands förbundskapten i handboll fick jag följande kommentar:

Hej Olle,
Du har erfarenhet från med ett nära samarbete med många olika föreningar och ett intresse i olika idrotter....att kunskap i sin idrott är viktigt är självklart, men vilka delar är viktigast när du ser på olika ledare som du genom åren har träffat eller kommit i kontakt med? Vilka styrkefaktorer kan man se på stora ledare som avgör ifall de lyckas i sin idrott....? Går engagemang och passion före kunskap och teori? Vad är det mer som skiljer en dussintränaren från en framgångsrik ledare och grupp/lag/förening/land?
Robert Nilsson

Ja, Robert, det är ingen lätt fråga att svara på. Det är ju många faktorer som spelar in när det gäller tränarframgång. En tränare som misslyckas i en miljö kan bli väldigt framgångsrik i en annan. Det är viktigt att komma ihåg när det gäller detta inlägg.

Jag tror att det inte bara räcker med (idrottsteknisk) kunskap för att bli en framgångsrik ledare. Många är de som tillägnat sig kunskap genom att utbilda sig, kolla andra eller på andra sätt tagit till sig den “rena” kunskapen och som sedan inte lyckats som tränare i sin sport.

Om vi förutsätter att de sportsliga förutsättningarna är tillräckligt höga (för den nivå man befinner sig) hos de utövare som man ska leda/träna så är det passionen och engagemanget hos tränaren som är det viktigaste. Att motivera utövarna till att prestera är nyckelfaktorn för framgång.

Om man jämför med ledarrollen i yrkeslivet så kan framgångsrika chefer flytta från chefsroll till chefroll med bibehållen framgång, fast branscherna ändras. Deras framgång ligger i en grundläggande kunskap som dom med passion och engagemang implementerar där dom “råkar” befinna sig.

På samma sätt är det inom idrottsrörelsen. I engagemanget och passionen ligger bland annat förmågan att kunna välja “rätt” motivationsfaktorer där man befinner sig. Den förmågan är viktig för att nå framgång oavsett på vilken (sportslig) nivå man befinner sig. Och det här som kunskapsnivå påverka på vilken nivå man hamnar.
En ungdomstränare kan vara väl så stor/bra ledare som den internationellt framgångsrike tränaren. Det finns kunskapsskillnader men det som förenar dom är passionen och engagemanget för det dom gör.

Ett litet svar på en stor och intressant fråga!

Conny och Reine

Ingen fotbollsintresserad har väl missat att Helsingborgs IF leder Allsvenskan? Ingen har väl heller missat att Henrik Larsson lämna HIF för Landskrona BoIS? Ingen har väl glömt de spydiga kommentarer som förekom lite varstans i landet när Conny Karlsson presenterades som manager för klubben? Eller när sedan Reine Almqvist blev en del av ledarstaben?

Men det är inte många idag som ifrågasätter HIF’s ledning i serietabellen. Tillsammans med Malmö har de haft den jämnaste standarden i sina matcher. Varför har det blivit så? Vad har de gamla uvarna tillfört HIF? Conny Karlsson som enligt kraven inte ens har den formella utbildningen (åtminstone framöver) för att ens få lov att träna ett svenskt elitlag! Där andra tränare med sina högskolepoäng får sparken når Karlsson/Almqvist framgång. Förvisso har Karlsson/Almqvist haft sina motgångar i karriären men inte nu.

Svaren på varför denna framgång är naturligtvis inte enkla eller lätta att ge. På något sätt har Karlsson/Almqvist gått tillbaka till det som under många år var svensk fotbolls framgångsrecept – bra försvarsorganisation parat med hårt arbete.

Det är (väl) självklart att vi ska utveckla tekniken på våra unga spelare men det får inte bli ett självändamål att kunna dribbla av ett antal försvarsspelare eller slå 38 passningar i rad inom laget (Ibland blir jag så trött på att se Barcelona hålla bollen inom laget i 5 minuter!).
Fotboll går ut på att göra mål. Oftast gör man det genom ett varierat spel där försvarsspelet innebär dels att göra det svårt för motståndarna att göra mål, dels att erövra bollen så högt upp i planen som möjligt.

Svensk fotboll kommer aldrig att kunna mäta sig med de (fotbollsmässigt) största länderna i världen på deras villkor och med deras spel. Vår möjlighet (landslag och klubbar) ligger i att spela och utveckla det spel som HIF nu når framgångar med. Fast det lär man väl inte ut på dagens tränarkurser, varken på högskola eller vid andra utbildningstillfällen?!